Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Om vapenverkan och förluster i krig. Af Hugo Jungstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAPENVERKAN OCH FÖRLUSTER I KRIG 105
större sårverkan än den mindre (6,5 mm.), ty de ojämförligt
största förlusterna (85 %) förorsakades af gevärskulor.
Fältslagen under detta krig voro i allmänhet långvariga och
jämförelsevis förlustrika. Exempelvis förlorade i slaget vid
Mukden (21 febr.—9 mars 1905) den 300,000 man starka ryska
armén 60,000 man (20 %} och den ungefär lika starka japanska
hären 41,000 man (13,6 %}. 1. sibiriska armékåren förlorade
29 % och 5. japanska arméfördelningen 47 %, som man finner
utomordentligt höga förlustsiffror för så stora truppförband.
Ännu större voro förlusterna under Port Arthurs belägring.
Enligt ryska generalstabsverket förlorade infanteribesättningen, som
vid belägringens början räknade något öfver 30,000 man,
omkring 12,000 man i döda och saknade. Den japanska
belägringsarméns förluster uppgingo, enligt tyska generalstabens
uppgift, till 80,000 man. Då belägringshären, som oupphörligt måste
tillföras friska trupper, vid belägringens början endast uppgick
till högst 70,000 man och sedermera aldrig öfversteg 100,000,
inses hvilka offer fästningens eröfring kostade. En stor del af
förlusterna förorsakades af kulsprutor, som i detta krig åter
kommo till användning i större skala, handgranater och minor.
Balkankrigen 1912—1913, af hvilka det första räckte vid pass
6 veckor och det senare omkring l månad, voro också i ganska
stor utsträckning ställningskrig och följaktligen relativt
förlustrika. Särskildt ledo under första kriget de mot turkarnas
ställningar — isynnerhet vid Tsjataldja — i för täta
formeringar och utan tillräcklig eldförberedelse till bajonettanfall
framryckande bulgarerna betydliga förluster, men äfven det
senare kriget var för de från alla håll hårdt ansatt bulgarerna
förenadt med stora offer. Den bulgariska 600,000 man starka
armén — landets befolkning uppgick ej till mera än knappt 4 1/2
millioner — förlorade nämligen i det första kriget 73,000 man
(12,1 %), och i det senare kriget 83,000 man (13,8 %).
I detta krig kommo (på turkarnas sida) gevärsspetskulor för
första gången till användning utan att detta dock föranledde
någon egentligt ökad vapenverkan, på grund af
omständigheterna (turkiska infanteriets ringa utbildning).1
Det nu pågående världskriget, som tog sin början med augusti
1 Angående spetskulans sårverkan i förhållande till den »trubbiga» kulans, se
förf:s uppsatser i Krigsvetenskapsakademiens tidskr. 1913 och 1914 om den lilla
gevärskalibern och kulans verkan.
8. Svensk Tidskrift 1915.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
