Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Vår lifsmedelstillgång i krigstider. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 VAK LIFSMEDELSTILLGÅNG I KRIGSTIDER
en ökad export af ladugårdsprodukter. Vill man se, i
hvilken utsträckning vi äro beroende af import för vårt
spann-målsbehof, är det lämpligast att ta medeltal för senaste fem
konsumtionsår. Det visar sig då, att af hvetebehofvet
importeras nästan jämnt hälften (200,000 ton) och af rågbehofvet
12 Y2 % (90,000 ton) medförande ett sammanlagdt importbehof
af brödsäd på inemot 300,000 ton; hafre och korn väga under
normala år hvart för sig nästan jämnt, medan af majs
importeras allt (63,500 ton i medeltal sedan tullens upphäfvande),
af oljekakor nästan allt (161,000 ton), af kli omkring en
tredjedel (66,000 ton) och af andra foderämnen det mesta (20,500 ton).
Läget är med andra ord följande. Vi äro i hög grad
beroende af världsmarknaden för vårt lifsmedelsbehof, betydligt
mera än t. ex. Tyskland; men detta beror alldeles icke på att
vi producera mindre jordbruksprodukter än Tyskland i
förhållande till behofvet — läget är alldeles tvärtom, i strid mot
hvad som ofta antages — utan därpå att vi producera relativt
långt mera för export.
Förmodligen skall mången vara böjd att härur läsa en
skarp kritik af vårt jordbruks utveckling. Det är emellertid
icke på något sätt meningen. Så underligt det kan låta i
vissa öron, måste man nämligen anse det högst önskvärdt,
att ett folk och en näringsgren ägna sig åt en produktion
som lönar sig och — bland dem som uppfylla detta villkor
— åt den som lönar sig bäst. Det innebär dålig användning
af landets knappa produktivkrafter, om man handlar på
annat sätt. Hvad som däremot är högst nödigt, det är att man
gör läget klart för sig och tar konsekvenserna.
Hvad bör då göras i detta läge? Man kan tänka sig flere
olika möjligheter.
Närmast till hand ligger kanske för de flesta en omläggning
af jordbrukets egen produktion. Såsom just har sagts,
förutsätter detta emellertid, att en annan produktionsriktning är
minst lika lönande som den nuvarande. Nu pågår som
bekant för närvarande, med utgångspunkt i vissa danska
uttalanden, en ganska intensiv meningsbrytning mellan å ena
sidan anhängarne af den nuvarande, på ladugårdsprodukterna
alltmera inriktade driften och å andra sidan språkrören för
ett system, som lägger hufvudvikten på stråsäden och under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
