Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Vår lifsmedelstillgång i krigstider. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 VÅR LIFSMEDELSTILLGÄNG I KHIGST1DEH
Krigets urartning har fört med sig så djupgående
verkningar för oss själfva, att de ge oss ganska tillräckligt att
tänka på, om vi vilja bevara Sveriges själfständighet. Det är
icke nog med att en lycklig utgång ur ett krig, hvari vi
deltaga, kräfver en rent ekonomisk beredelse, som vi ännu till
stor del kunna önska oss. Äfven såsom neutrala ha vi fått
känna på hvad det betyder att i dylikt hänseende vara
oförberedda; och hvar och en, som velat begagna sitt förstånd,
bör ha kunnat inse, hvilka rent politiska svårigheter detta
måste ha förorsakat vår ansvariga statsledning.
Detta får icke upprepas — därom borde vi kunna vara
ense alldeles oberoende af politisk åskådning i öfrigt. Det
militära försvaret får ej göras illusoriskt genom att vi lämnas
värnlösa emot ett anfall med ekonomiska vapen.
Hvad som härför erfordras är, att vi inom landet vid ett
krigsutbrott ha så mycket af alla materiella ting, att vi
nödtorftigt kunna draga oss fram till krigets slut utan allvarligt
försvagande af vår militära kraft. Redan det nödtorftiga är
högst betydligt, och därutöfver bör man under inga
förhållanden gå; ty det är en nationalekonomisk nödvändighet för
ett folk i krig att afstå från det mesta möjliga af hvad som
öfver hufvud taget kan undvaras. Men i den nu angifna
meningen utgör ekonomisk själftillräcklighet ett conditio sine
qua non för Sverige.
Detta är emellertid en helt annan sak än de gamla och
väl därför ovanligt sega vidskepelserna om önskvärdheten af
att exporten skall vara större än importen och mera dylikt.
Export eller icke export är i detta sammanhang en sak utan
egentlig betydelse; hvad det kommer an på är att vi ha hvad
vi ej kunna undvara. Möjligen skulle man kunna resonera
som så, att om vi i fredliga tider ha en tillräckligt stor
export, så kunna i ett krig de i landet kvarblifna exportvarorna
ersätta den uteblifna importen. Men det är närmast en
lyckträff, om detta är möjligt, t. o. m. om exportvaror och
importvaror tillhöra samma produktionsgren. Så t. ex. är den
tyska, genom exportpremie (utförselbevis) skapade stora
rågexporten visserligen i och för sig delvis i stånd att ersätta
en uteblifven hveteimport, men naturligtvis endast om den
ej redan ägt rum; vid ett krigsutbrott omkring årsskiftet skulle
den antagligen ha varit borta utan att likväl motsvarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
