Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor - En blick mot öster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 73
som för nihilister och »sant ryska män». Hela den liberala
reformrörelsen efter 1905 betraktar han också med den mest suveräna
ringaktning. Det är i själfva verket samma iakttagelse, som giort honom
så skeptisk mot den finska statsrättsståndpunktens förmåga att
uträtta något i kampen för den svenska kulturens bestånd i Finland,
hvari för öfrigt äfven han — närmast gentemot fennomanerna — £Jort
ett inlägg genom ett par glänsande artiklar i Aftonbladet 1880. Den
bekanta artikeln »Svensk-rysk grannsämja», som väckte en sådan
förargelse i Finland — förklarligt nog, då den publicerades kort efter
februarimanifestet 1899 — är egentligen, vid sidan af sitt syfte att
lägga kapson på den vana sine viribus ira som de ryska
våldsåtgärderna framkallade i Sverige, en den mest blodigt ironiska teckning
af rysk »statsrätt» och »rättsordning» i deras faktiska obefintlighet.
Det är också ur denna synpunkt, som Hjärne drar sina
konklusioner för Sveriges räkning. Han hör ju ej till dem som tro vare
sig på »Peter den stores testamente» eller »ryska folkets längtan efter
varmt vatten». Men »Ryssland är som ett själfsvåldigt barn, som har
fått en stor, hvass knif i handen». Det är oberäkneligheten, de
fantastiska storhetsdrömmarnas makt öfver äfven de mest oppositionella
slaviska själar, det ryska statslifvets karaktär af »kronisk anarki7
dämpad af den intermittenta rättvisan och fredskärleken», som gör,
att Rysslands grannar ständigt måste vara på sin vakt. Summan af
hans studier, sådan han uttrycker den i det korta men innehållsrika
förordet, blir också den, att »Rysslands makttillväxt, hvarhelst i
världen denna månde utvecklas, måste för Sverige utgöra en ständig
uppfordran att på samma gång sätta sitt försvar främst af alla sina
statsuppgifter och vinnlägga sig om den strängaste rättrådighet till
undvikande af hvarje nytt konfliktsansvar, men utan all opåkallad
undfallenhet, i sitt förhållande till grannen.»
Det torde icke heller innebära någon öfverdrift att i Hjärnes
uppfattning af sambandet mellan »Östeuropas kriser» och »Sveriges
försvar» se en grundval för äfven hans inre politiska uppfattning.
Mycket i denna får i hvarje fall sin förklaring i hans bestämda
förmening, »att omsorgen om vår ställning utåt måste taga försteget
framför våra inrikespolitiska intressen, som tvärtom måste bedömas och
skötas under ständig hänsyn till hvad vår yttre trygghet kräfver.»
Det är endast naturligt, att en förkunnelse sådan som Hjärnes, i så
hög grad gifven sab specie sceculoriim, stundom skall synas främmande
inför de dagspolitiska problemställningarna. Hans utsökta konst att i oratio
recta, om också alltid med mer eller mindre genomskinlig ironi, ge
uttryck åt en motsatt tankevärld, kan stundom ge anledning till
missförstånd, hans öfverlägsna kraftord ha mot honom riktat
motstån-darnes alldeles särskilda förbittring, och äfven de, hvilkas politiska
uppfattning till stor del byggts på de grundvalar han lagt, få då och
då en direkt påminnelse om nödvändigheten att hålla kritiken
klarvaken mot hans egen tillämpning af sina lärdomar. Men säkert är?
att bättre vederkvickelse kan icke bjudas den, som känner den fadda
smaken hos de läskedrycker, af hvilka stånden på det politiska marknads-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
