Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Strömkantring. Af Edvard Lehmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 EDVARD LEHMANN
Man skall se dem, där de höra hemma, där deras
verksamhet har sin naturliga uppgift — på Londons gator i
människovimlet, sjungande, spelande, vittnande och predikande,
sekun-derade af förnämt folk i höga hattar och handskar, af
so-cietetens damer, som våga sig ut i gatans larm och smuts för att
hjälpa. Man skall se dem i deras stilla arbete bland
befolkningens lägsta lager, höra, hur de komma till hus, där modern
ligger sjuk och eländig, hur de göra allt snyggt och vackert,
tvätta barn, duka och diska, lära hela familjen ordning och
skick och ej blott afspisa dem med allmosor och predikan.
Man skall se dem på missionens mark, där de röda hattbanden
lysa med gyllne bokstäfver på all världens språk — män och
kvinnor, utsända liksom jesuiterna utan att någonsin veta
hvarthän, alltid beredda att gå mot döden eller oändlig möda.
Jordklotet är litet efter frälsningsarmens måttstock, men
arbetet stort. Visserligen skall frälsningsarmen ej glömmas, när
vår människoålders kulturhistoria skall skrifvas, lika litet som
Franciskus eller Ignatius kunna glömmas af dem, som skola
skildra 12- eller 1500-talen.
Ej heller glömde Oxfords universitet att hedra den åldrige
generalen, innan han slutat sitt lifs verk, och sällan har latinet,
som ljuder vid den engelska promotionens medeltida
ceremonier, haft varmare tonfall än dessa: »senex venerabilis,
ingen-tium multitudinum amicus», hvarmed Oxford-universitetets rektor
hälsade honom.
I jämbredd med en så universell och så väl organiserad
rörelse som frälsningsarmen, ter sig det kristliga menighetsarbetet
i de enskilda landskyrkorna och församlingarna som ganska
blygsamt, jå, t. o. m. den inre missionen, så organiserad den är,
får karaktären af evangeliskt privatlif. Men betraktar man alla
dessa verksamheter som en enhet och betänker, hur samtidigt
de uppstått i det nittonde århundradets sista generation, så får
man ett starkt intryck af, med hvilken makt ett nytt lif har
brutit fram i protestantismen, just på samma gång som det
europeiska kulturlifvet antog en ny, praktisk och energisk
karaktär.
»Tro, verksam i kärlek», lyder den inre missionens lösen,
och hvarken tro eller kärlek äro främmande ord i
protestantismens tal, nytt däremot som devis på ett kristligt lif är ordet
»verksam» inom lutherdomen. Ty det var den gamla bristen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
