Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor - D. G. Monrad och Nordens 50-årsminne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 597
mänt med sedvanans eller taktkänslans rätt en sådan gräns iakttagen.
Men 50 år äro ju å andra sidan en tidrymd i de flesta fall
tillräcklig för att öfverföra äfven stora och genomgripande tilldragelser från
dagsmeningarnas hvirfvelstormar till historiens kyliga och lugna luft,
i de flesta fall ock tillräcklig att låta dessa händelsers
förgrundsgestalter försvinna från skådebanan. Femtioårsminnet af
betydelsefulla händelser plägar ock locka fram i dagsljuset — i större eller
mindre utsträckning — uppteckningar och aktstycken, som själfva
utgöra led i händelsekedjan eller mer och mindre omedelbart och
troget återspegla densamma.
Under de senast gångna tolf månaderna har Danmark haft att begå
minnet af den stora kris, begynnande med novemberförfattningens
tillkomst och slutande med Wienfreden, som skakade den gamla
danska monarkien i dess grundvalar och på godt och ondt i så
öfverväldigande grad bestämt den moderna danska statens inre och yttre
utveckling. Minnesåret har ock sett de historiska minnenas gömmor
öppnade. Bland hvad som redan föreligger offentliggjordt — mycket
intressanta publikationer torde vara att ytterligare emotse — äro att
anteckna den utmärkte finanspolitikern N. C. Davids uppteckningar
från åren 1863—1865 och ett band af Johanne Luise Heibergs
brefväxling med A. F. Krieger omfattande åren 1860—64: de förra,
kortfattade och fragmentariska men tvifvelsutan af icke ringa källvärde,
brefsamlingen åter omfattande och fyllig, i främsta rummet af
betydelse för kännedomen om den sällsynt begåfvade och själfulla
konstnärinna, från hvilken brefvens flertal härrör, men tillika, på grund
af hennes förmåga att kring sig samla landets på olika områden
ypperste, af mycket stort intresse för hvad den ger af den andliga
atmosfären i 1860-talets Danmark. Egendomligast och i viss mening
åtminstone mest fängslande af dessa nya aktbidrag till den
dansktyska krisens historia är emellertid måhända den själfbiografiska
redogörelse Aage Friis offentliggjort ur D. G. Monrads efterlämnade
papper och som afhandlar D. G. Monrads Deltagelse i
Begivenhe-derne 1864.
Monrad tillbör utan tvifvel den nyaste danska historiens
intressantaste gestalter: en utpräglad personlighet, såsom redan de yttre
dragen ange, en motsatsernas man, politiker och ämbetsman samt tillika
präst och religiös författare, stridbar och maktlysten men också
inåtvänd och grubblande, en fm och skarp intelligens samt på samma
gång med en omisskänlig dragning till fantastiska drömmerier. Såsom
få andra statsmän har han ock under olika skeden af sitt lif blifvit
olika bedömd: under en period den af folkets gunst och förtroende
burne ledaren, under en annan misstrodd och hatad såsom »Sksebnens
Månd», men i alla skiften en man, »take him for all in all».
Den af prof. Friis publicerade redogörelsens värde som källa för
kunskapen om 1864 års händelser må här lämnas å sido: prima facie
förefaller detta ej öfver höfvan betydande, och det nya den ger torde
nog ej böra öfverskattas. Sitt främsta värde har den såsom
»docu-ment humain», spridande ljus öfver den motsägelsefyllda och eldiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
