Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Två fasader. Clasons bank och Westmans rådhus. Af Ragnar Josephson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVÅ FASADER 547
Birgittas önskan om Vadstena kyrka; en god svensk mästare
har än i dag samma önskan om sitt hus-
Men de fara vilse som tro, att en slät muryta med fönster i
murlifvet är det enda saliggörande formuläret; enbart därigenom
blir intet hus hvarken svenskt eller skönt. Konsten att taga
bort pilastrar och fönsteromramningar är i och för sig mycket
ringa; på den negativa vägen blir ingen mästare.
De två fasader, som i det följande skärskådas, hafva i form
icke mycket gemensamt. Men de äro barn af samma anda: de
bygga båda fritt och själfständigt vidare på den grund, som heter
inhemsk tradition; de hafva med klokhet och kunnighet
upptagit motiv från gamla goda svenska byggen utan att enfaldigt
förgapa sig i det mer primitivas felaktigheter; de beteckna, ej
ett återfall i gångna tiders formspråk, men ett fullföljande af
det med modern tids rikare uttrycksmöjligheter; de äga slutligen
båda en sträng monumentalitet, för hvilken det pittoreska
experimentet är främmande.
Clasons bank vid Gustaf Adolfs torg utgår från den
nederländska klassiska senrenässans, som i Riddarhuset fick sitt yppersta
uttryck i vårt 1600-tal, och binder sålunda fast vid svensk
stormaktstids arkitektur. Det gemensamma hufvudmotivet är: en
fasad, vertikalt indelad medelst genomgående pilastrar, uppstigande
från en slät sockel; krönt af ett dubbeltak med lodrät vägg mellan
afsatserna. Men äfven i detaljer skall man finna
öfverensstämmelser; i fönstergrupperingen erinrar de Clasonska kvadratiska
fönstrens placering tätt under taklisten om Riddarhusets på samma
vis anbragta rundfönster (enligt Vingboons förslag äfven de
kvadratiska, men då placerade mellan hufvudvåningarna); i
ornamentiken för de Clasonska hängande girlanderna tanken på
omfattningen kring midtaxelns fönster å Riddarhuset, där samma
motiv återfinnes, men tunnare och mer tillfälligt.
Palladianismen, den från arkitekten Palladio utgående
regelrätta klassicism, som var en af förutsättningarna för
riddarhusstilens uppkomst, är strängare genomförd i bankhuset.
Palla-diansk kan man anse såväl bottenvåningens arkadsystem, som
ock den emellan takgesimsen och taket inskjutna attikavåningen.
Detaljen med långt hängande girlander som fönsteromramningar
har äfven Palladio användt. Men framför allt är den hårdare
markeringen af utskjutande delar och den slutna enhetligheten
i hela uppställningen af palladianskt kynne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
