Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor - Förgripelserna mot den neutrala handeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR
Den konflikt, som i alla tider under sjökrig
rådt mellan de stridandes och den neutrala
handelns intressen, har länge väsentligen ansetts löst genom
Parisdeklarationen af 1856, och detta därhän, att neutral handel under
sjökrig skall vara fri blott med de inskränkningar och risker, som
vållas genom de direkta stridsoperationerna, genom upprätthållandet
af effektiv blockad samt genom krigförandes rätt att beslaglägga och
konfiskera krigskontraband. Utgående från dessa principer kan man
onekligen med någon fantasi uppdraga en särdeles vacker målning
af tillståndet under sjökrig, där kofferdimännen med neutral flagg gå
ostörda sin route i djupaste fred, medan inom synfältet de
stridandes örlogsskepp mötas till kamp på lif och död. Verkligheten motsvarar
nu inte alldeles sådana bilder.
Redan det rysk-japanska kriget 1904—05, det första verkligen
betydande sjökrig efter Parisdeklarationen, gaf talrika antydningar, att
den neutrala handeln ingalunda var tryggad. Då det stred mot
folkrätten att genom enkel pappersblockad afspärra fiendekusten och
hota neutrala skepp, som trafikerade denna, med behandling som
bloc-kadbrytare, grep man — enkannerligen Ryssland — desto starkare tag
i det sväfvande begreppet krigskontraband. Genom att åt detta gifva
den möjligast vidsträckta tolkning, kunde man sätta all handel på
fiendekusten i osäkerhet och i det närmaste nå samma resultat som
genom pappersblockaden. Förfarandet framkallade våldsamma
protester, framför allt i England, där de längst gående rent af satte i
fråga, att en blifvande internationell konferens skulle helt och hållet
afskaffa hela rättigheten att förklara varor för krigskontraband. För
att i framtiden undanröja sådana besvär, sammankallades den andra
Haagkonferensen, hvars på denna punkt ej tillräckligt resultatrika
arbeten fortsattes å konferensen i London 1909. Dennas slutakt, den s. k.
Londondeklarationen, kan sägas i viktiga hänseenden ha vidare
utvecklat de i Paris gifna principerna om den neutrala handelns frihet.
När så vid det nu pågående krigets början alla krigförande skyndat
sig att angifva sin principiella anslutning till Londondeklarationen,
kunde man haft fog att vänta sig en jämförelsevis lugn tid för den
neutrala handeln, trots sammanstötningen mellan sådana sjömakter
som England-Frankrike på ena sidan, Tyska riket å den andra.
Här emellertid några drag ur verkligheten:
Förgripelserna mot
den neutrala handeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
