Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Världskrigets förlopp. Af E. af Wirsén - Operationsplanernas hufvuddrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
498 E. AF WIRSÉN
Vidare kunde tyskarna utan tvifvel disponera inemot två
tredjedelar af sina krafter åt öster, under förutsättning likvisst, att
de ville mot Frankrike inskränka sig till ett försvar af
Rhen-linjen och de elsass-lothringska fästningarna. Sannolikt hade
under sådana förhållanden åtminstone mellan 50 och 60 tyska
och österrikiska armékårer kunnat börja offensiven mot
Ryssland.
De säregna östeuropeiska förhållandena gjorde emellertid ett
sådant tillvägagångssätt, trots den i början betydande
öfverläg-senheten, föga lockande. Det lider nämligen intet tvifvel, att
ryssarna då förlagt sin uppmarsch långt tillbaka och undvikit
ett afgörande slag. De tyska och österrikiska arméerna hade
då måst företaga en offensiv långt in i Ryssland, något som
med hänsyn till krigsskådeplatsens natur, resurser och relativt
fåtaliga järnvägar varit i hög grad äfventyrligt och tidsödande.
Med ett ord sagdt, tanken på en första offensiv mot Ryssland
var icke så tilltalande, främst därför att man ej kunde räkna
på att tillräckligt snabbt få fram ett afgörande.
Detta kunde däremot lättare ernås genom ett anfall mot
Frankrike, hvars arméer voro inom säkert räckhåll och dessutom
med afseende på organisation och ledning nog kunde betraktas
som den farligare fienden. Visserligen måste Tyskland här
ensamt upptaga kampen, men styrkeförhållandena voro dock
icke ofördelaktiga, liksom hvarken Frankrikes eller Englands
resurser voro så stora som Rysslands. Voro de franska arméerna
med deras brittiska hjälptrupper slagna till marken, kunde man
vara lugn för en ny offensiv från detta håll.
De båda centralmakterna torde också hafva grupperat sina
arméer med hänsyn härtill. Af den tyska fälthären lämnades
sannolikt högst tre linjekårer och ett antal reservtrupper mot
Ryssland och grupperades hufvudsakligen i Ostpreussen, under
det att hufvudmassan uppmarscherade åt väster.
Den österrikiska armén fick alltså bereda sig på att upptaga
stöten af de ryska hufvudkrafterna. En långtgående offensiv
var då icke möjlig, men väl borde man från österrikisk sida
söka att så länge som möjligt föra operationerna offensivt och
framförallt att förlägga dem på ryskt område och vinna direkt
förbindelse med de på den östra fronten opererande tyska
grupperna. Sannolikt ämnade den österrikiska krigsledningen för
detta ändamål föra hufvudkrafterna upp genom mellersta Galizien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
