Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - England. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENGLAND 4-65
Under hela senare hälften af århundradet hade emellertid
otvifvelaktigt pågått ett direkt inflytande äfven från den tredje af
Europas tre stora kulturkretsar, den engelska. Detta förekom
emellertid i folklager, som stodo den högre bildningen fjärran
och som därför på sin tid knappast beaktades. Den
frikyrkliga rörelsen lika väl som nykterhetsrörelsen hämtade
nämligen sin näring från England; och med emigrationens
tilltagande stärktes dessa moment i hög grad genom återverkan
från Svensk-Amerika.
Alldeles oberoende häraf inträdde inom vissa
universitetskretsar med 1890-talet en afgjord reaktion emot det där förut
nästan allenarådande tyska inflytandet, med öppen och
medveten sträfvan att bereda plats för det bästa i engelsk
tradition och engelsk åskådning särskildt på det politiska området
och inom de statsvetenskapliga studierna. Omfattningen af
denna nya sträfvan kan visserligen mycket lätt öfverskattas;
det var en rent akademisk tankeriktning, som intet ändrade
i exempelvis skolbildningens företrädesvis tyska karaktär;
men icke desto mindre torde man ha lof att säga, att den
satt fullt synliga spår i bildad svensk åskådning. I hvad
mån den möttes med andra svenska kretsars intresse för
engelsk socialreform och engelskt kyrkligt lif skall ej här
undersökas. Bäraren af tendensen är lätt att utpeka; det var
professor Harald Hjärne, och kring honom fylkades både i
och utom Upsala många tänkande, talande och skrifvande
yngre och äldre, som buro upp och förde vidare hans idéer
äfven på denna punkt. Det saknar icke sitt intresse att
erinra om att England, utom gränserna för sitt eget välde, på
denna tid knappast hade många som så obetingadt togo dess
parti, trodde på dess världshistoriska uppgift och kände med
dess sträfvan till ett stort världsomspännande imperium som
just en stor del svensk universitetsungdom; och prof. Hjärnes
artiklar i Svenska Dagbladet under denna tid hade härvid en
analog uppgift med den som 1870 fullgjorts gent emot
Tyskland af Viktor Rydberg och S. A. Hedlund i Göteborgs
Handelstidning. Under boerkrigets mörka dagar kunde icke England
fröjda sig åt någon större popularitet i världen; dess
nuvarande bundsförvant Frankrike var efter Fashoda-affären
brännpunkten för allt engelskhat —jag erinrar om »Le Rires»
beryktade karikatyrer af drottning Victoria berusad bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
