Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor - Trippelententen från rysk synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 461
och alla sedermera från Berlin gjorda ansträngningar att leda den
ryska politiken in i en endast mot öster orienterad riktning hafva
likaledes mer eller mindre eklatant slagit fel. Ryssland är i våra
dagar ett annat än hvad det fordom varit; det har börjat lära känna
sin styrka och vill icke låta föreskrifva sig lagar af någon makt i
världen; minst af allt är Tyskland, hvilket alltid varit föremål för hat
och ovilja inom de bredare lagren af det ryska folket, ägnadt att spela
någon roll af mentor för den ryska politiken. Hvarje försök i den
riktningen måste på det bestämdaste afvisas. Efter 1904 härskar en
ny anda i Ryssland: det länge slumrande nationalmedvetandet har
omsider vaknat och gör sig för hvarje dag allt starkare gällande.
»Man tror i Tyskland — eller man vill i hvarje fall tro — att ett
krigsutbrott skulle utlösa en ny revolution i Ryssland, att Ryssland
1911 ännu är detsamma som 1904, korteligen att ett krig mot
Tyskland för landets inre förhållanden skulle få samma följder som
kriget mot Japan. Men detta är ett misstag.» Endast naiva ryska
revolutionärer i landsflykt äro ännu fångna i dylika fantasier. »Man
behöfver blott en tid hafva vistats i ryska parlamentariska kretsar för
att komma till den öfvertygelsen att dumans majoritet är besjälad af
rent nationalistiska känslor och följaktligen fast besluten att företräda
Rysslands rätt gent emot utlandet.» Ett krig mot Tyskland,
»slaver-nas traditionelle fiende», skulle blifva populärt inom hela folket och
gifva patriotismen ett mäktigt uppsving; det skulle i hela landet
uppfattas som ett hämndekrig, hvari Ryssland ändtligen skulle få
tillfälle att med vapen i hand gälda ett sekellångt förtryck.
Tysklands diplomati gör sig inga illusioner om sin ställning. De
talrika konfliktanledningar som öfverallt ligga i dess väg har den
klart öfverblickat, men någon möjlighet att röja dem ur vägen har
den icke lyckats finna. Att trippelalliansen som politisk faktor måste
anses som ganska osäker vet man i Tyskland lika väl som
öfverallt annorstädes. »L’Allemagne est la victime d’une combinaison
qu’elle a forgée artificiellement sans se préoccuper autrement des
as-apirations naturelles des nations qui la composent.»
Trippelalliansen i och för sig själf är »un assemblage monstrueux d’éléments
eth-niques inassimilables, parce que naturellement opposés dans leurs
aspirations historiques». Därför går den t}^ska diplomatiens arbete ut
på att söka nya förbindelser, och den riktar sig därvid dels i Europa
mot Sverige och Spanien, dels i Asien mot Turkiet och Japan.
Lyckades den att bringa dessa planer till förverkligande, så vore Tysklands
ställning väsentligen förbättrad. Ett med Tyskland förbundet Sverige
skulle nödga Ryssland att ständigt hålla flera armékårer vid sin
nordvästra gräns, och Japan skulle, om det droges inom den tyska
intressesfären, nödvändiggöra en helt ny strategisk disposition af de
ryska försvarskrafterna i Sibirien. Med hänsyn till dessa
omständigheter, hvilka, hur osannolika de än kunna synas, likväl af den ryska
politikens ledare anses som politiska realiteter, har den allmänna
politiska orienteringen undergått en del förändringar, bland hvilka
den viktigaste är den rysk-franska gruppens närmande till England.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
