Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor - Amerikansk imperialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380 DAGENS FRÅGOR
politisk äregirighet och stående härar tillhöra den gamla världens
skuggsidor och »att rätta vägen för mönsterrepubliken att öfva
inflytande på denna värld består däri att undvika dess villfarelser och
uppställa förebilden af en fredlig industristat». Bryce samlade sina
Amerikaintryck under en tid, då de imperialistiska strömningarna i
Amerika råkat i ebb, och han tolkade dem i öfverensstämmelse
med den »Little Englandism», som varit en framträdande trossats
i hans lärofader Gladstones politiska bekännelse. Sedan dess har
författaren till The American Commonwealth med berömmelse fyllt
platsen som brittisk ambassadör i Washington och därvid fått på
sin lott att handlägga så brännbara frågor som den kanadensiska
preferenstraktaten och frågan om afgifterna i Panamakanalen. I
den nya och omarbetade upplaga af hans verk, som utkom 1911,
kvarstår emellertid kapitlet om utrikespolitiken i hufvudsak
oförändradt. Intrycken från den imperialistiska epok, som inleddes med
spanska kriget, ha afsatt sig i ett nytt, hufvudsakligen administrativt
kapitel om de nya transmarina besittningarna och — det förtjänar
att antecknas — i en minskad lust att förutsäga den amerikanska
utrikespolitikens framtida öden.
Den historiska riktigheten af den uppfattning, som ofvan
skisserats, har emellertid ej fått stå oemotsagd. I en skarpsinnig och
idérik studie öfver Amerika und die gros s en Mac h té, först
of-entliggjord i en festskrift för Max Lenz 1910 och sedan i utvidgad
form omtryckt i den under året utgifna samlingen »Historische und
politische Aufsätze und Reden», har den genom sin föregående
verksamhet med amerikanska förhållanden förtrogne tyske historikern
Hermann Oncken gjort gällande, att den moderna amerikanska
imperialismen i själfva verket är den naturliga konsekvensen af
Förenta staternas föregående historiska utveckling, det länge förberedda
fullföljandet af dess historiska mission.
Med utgångspunkt i Rankes idéer om de stora makterna, deras
väsen och lifsbetingelser skisserar förf. i korta drag den
amerikanska imperialismens epoker utan att förbise den motsatta
strömning, som äfven den utgör ett mäktigt, ehuru något ensidigt
beto-nadt inslag i utvecklingens väf. Han framhåller de eröfringsplaner
mot Kanada, som i främsta rummet gåfvo incitamentet till 1812 års
krig med England, fördt visserligen icke i förbund men i medveten
samverkan med Napoleon. Han betonar den nära liggande
möjligheten att, som också skedde, ur den i Monroedoktrinen gentemot
Europa proklamerade noninterventionsprincipen härleda en Förenta
staternas interventionspolitik i Amerika. Han påvisar, att 1840-talet
var en tid af utomordentlig expansion, att expansionen söderut ej
hade sin grund i något så tillfälligt som vissa slafbaroners
äregirighet utan i inre förhållanden, i den ekonomiska nödvändigheten för
Södern att vinna nya fält för sin bomullsodling och den politiska
att för att i senaten upprätthålla sin ställning skapa nya slafstater i
unionen, men att denna expansion sedan hämmades af Nordens
motsatta intresse i sist angifna afseende. Han påvisar vidare, att koloni-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
