Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Tidningsmän. Af Karl Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDNINGSMÄN 351
exempel från alla tre partierna på tidningar, som först
påverkats i viss riktning och sedan lämnats i sticket när
partiledningen svängt om.
Jag finner det både önskvärdt och nödvändigt att
partiledningen informerar partitidningarna om läget i en allvarlig
situation, och den bör därvid hysa det förtroendet till
tidningspolitikerna att den konfidentiellt lämnar uttömmande upplysningar
och icke stannar vid halfva sanningar. För tidningarna bör det
naturligtvis vara en hederssak att ej missbruka upplysningar,
som lämnats i förtroende; de böra gärna mottaga råd och så
vidt möjligt också följa dem. Men partiledningen — eller en
ministär af partiets färg —- bör icke upptaga allt för ömtåligt,
om enstaka tidningspolitiker ibland gå sina egna vägar, därtill
föranledda af ärlig öfvertygelse. Öppen kritik kan vara nyttig
äfven inom partiet. För ett parti finnes knappast en större fara
än att dess tidningar verka marionetter, hvilka i hvarje fråga
gestikulera på precis samma sätt. Ett antal tidningar, som äga
förmåga att uppträda själfständigt, imponera mera och göra större
nytta, när de i en allvarlig situation endräktigt rycka fram sida
vid sida. Och detta bör kunna ske, för så vidt den politiska
grunduppfattningen är densamma och tidningarnas politiska
ledare äga förutsättningar att skjuta undan små och personliga
hänsyn för hufvudpunkterna på programmet, något som jag
förutsätter.
Ofvanstående reflexioner härflyta ur ett mångårigt studium
af de olika partiernas politiska uppträdande och
tidningsförhållanden. Så vidt jag kunnat finna, ha tidningar och
tidningspolitiker af olika färger i regel visat mycket större förmåga att
häfda de satser om pressens själfständighet, som jag sökt
formulera, än hvad den tidningsläsande allmänheten kanske
föreställt sig. — Detta sagdt till den svenska pressens berömmelse.
Till sist några ord om en mycket svårlöst
tidningsmanna-fråga.
Hvad blir det af en tidningsman, som blifvit utsliten? Ett
fåtal, som haft längre tids anställning i hederliga tidningsföretag,
får pension. Det stora flertalet får sköta sig själf. Här har
man en af tidningsvärldens svåraste problem, och ett drygt arbete
har nedlagts för att lösa tidningsmännens pensionsfråga. Man
har kommit ett stycke på väg, men svårigheterna äro många.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
