Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Den svenska kulturen i Finland. Af Per Olof von Törne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKA KULTUREN I FINLAND 339
betsverken — svårigheten att genast fmna sig tillrätta med de
nya, som det måste förefalla, inskränktare uppgifterna, allt detta,
medan förfmskningen af svensk bygd knappast tycktes kunna
hejdas, var väl nog för att utan direktare äldre förutsättningar
gifva äfven ungdomens tankar en pessimistisk eller idéfattig
riktning. En dylik förklaring framstår så mycket naturligare,
som omslaget sedan framkallades just af att förlusterna visade
sig vara lättare att bära än man väntat, att den svenska
kulturen visade sig fortfarande, tack vare sin öfverlägsenhet,
mäktig att utöfva vidtgående verkningar i landet, och faran af
för-finskning i längden befanns mindre öfverhängande för den
svenska bygden, än man fruktat. Den omständigheten att
positioner förlorats, som måste förloras, har dessutom, såsom i
diskussionen framhållits, icke kunnat undgå att afgifva en
fastare grund för framtiden att bygga på.
Men den svenska ungdomen afvaktade ej endast passivt
händelsernas utveckling. Den slog sig ej till rö med Bertil
Gripenbergs stolta och för depressionsåren betecknande dröm att
manligt kämpande och med äran räddad gå undergångens storhet
tillmötes. Den sträfvade att finna en väg ur dödvattnet, och
den fann sin väg åt det håll, där svenskhetens lifgifvande
källflöden alltid måste stå att söka — åt det gamla moderlandet i
väster. Under den stora svenska sång- och musikfest, som
försiggick i Helsingfors sommaren 1907 och hvilken kännbart
stärkte samhörighetskänslan och modet hos de svensktalande
landet rundt, synnerligast i de bredare befolkningslagren,
framkastades af en gäst från Sverige tanken på ett ungdomsbesök
i samlad trupp i Stockholm följande år. Förslaget, som
sålunda egentligen icke väckts af dem det närmast gällde, var
framkommet i rätta ögonblicket. Sommaren 1908 besöktes den
svenska hufvudstaden af en skara bygdeungdom från Finland,
uppgående till 600 personer. Året därpå var tanken mogen att
upptagas af studenterna, som på eget initiativ förberedde en
färd till Upsala, i hvilken ett sjuttiotal studenter såsom
vårfestbesökare deltogo. Dessa ungdomsbesök fortsattes sedermera,
äfven besvarade från Sverige, hvars bygdeungdom exempelvis
1911 aflade svarsbesök i Finland.
Viktigt är att förbindelsen mellan de svenska studenterna på
ömse sidor Bottenhafvet alltsedan upprätthållits, på de senaste
åren dock blott genom till festliga tillfällen inbjudna ombud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
