Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Den svenska kulturen i Finland. Af Per Olof von Törne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKA KULTUREN I FINLAND 337
upprätthållande af skolor, m. m., hvaraf nationalitetens framtida
tillvaro var beroende. Insamlingen inbragte, oaktadt den
allmänt hälsats med glädje, föga mer än en half miljon finska
mark. Orsaken låg dock säkerligen ej i bristande
offervillighet, utan i en beklagligt dålig organisation af det hela. Då
räntorna kunna användas först när fonden vuxit till en miljon,
har följden blifvit, att kapitalet ännu icke kunnat göras
fruktbringande för sitt ändamål. På de senare åren har fonden
dock ökats genom gåfvor och testamenten, eget nog merendels
härrörande från de stilla i landena. Dess belopp uppgår för
närvarande till 928,000 mark, hvarför räntemedlen alltså om
något år äntligen skola kunna tagas i användning.
Under de år, hvarom här är fråga, hade verksamhetslusten och
förtröstan på framtiden märkbart gått nedåt bland de
svensksinnade i Finland. Man kände sig ha förlorat långt mer än
här ofvan kunnat antydas, och man såg samtidigt huru på det
andra hållet genom hänsynslöshet men äfven genom hängifvet
arbete aktningsbjudande resultat uppnåddes. De fmsksinnade
ägde fördelen att tack vare sina uppgifters mångfald och
folkets stora behof kunna sträfva mot lättare uppnådda och till
handling mera lockande ideal. Modlösheten vann insteg på
svenskt håll: De äldre anlade en resignerad syn på tingen; en
och annan talade om att gifva spelet förlorat. Ungdomen greps
af pessimism och ett slags håglöshet eller brist på idealer, som
man förgäfves bemödade sig att tolka rätt. Denna den svenska
ungdomens pessimism var för tre, fyra år sedan mycket
omskrifven, ursprungligen observerad från finsksinnadt håll, har
nu återigen, sedan den lyckligen haft sin öfvergång, blifvit
föremål för intresserat skärskådande.
Det kan hafva sitt intresse att lära känna de olika teorier,
som framställes om denna företeelse. En studentkretsar
närstående författare, mag. A. Eklund, har i en anmärkningsvärd
uppsats, intagen i publikationen »Svenskt i Finland», häntydt
på den »själfuppgifning» de svensksinnade underkastade sig
under den första olaglighetsperiodens dagar, då de med
uppgifvande af alla speciella svenskhetssträfvanden endast ägnade
sig åt den för alla gemensamma fosterländska kampen. De
svenske hade beredt sig att offra sig själfva på fosterlandets
altare, förmenar han, och då offret icke kräfdes och de ställdes
inför ett nytt sakläge med nya kraf, saknade de sin höga upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
