Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor - En ny anda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna nya anda bland de bildade i sin ordning snart skall
genomsyra hela folket.
Det är med andra ord ett svidande moraliskt nederlag det liberala
partiet har lidit. Och snabbare än vanligt har den nya andliga
strömningen tagit sig uttryck i en stor yttre politisk förskjutning. Att det
liberala partiet skulle sjunka ned från den »folkvalda» kammarens
ojämförligt största till dess minsta parti har otvifvelaktigt öfverträffat
valledarnes värsta farhågor.
Enligt den regelrätta parlamentarismen skulle den delade liniens
parti därmed ha spelat ut sin roll. Nu kan det kanske, endast och
allenast tack vare parlamentarismens ogenomförbarhet i Sverige,
tänkas återfå regeringsmakten, och detta bör man till äfventyrs ej
ens förmena de besegrade. Ty slut är underlaget för den »hybris»,
det till måttlöshet stegrade öfvermod, som kommit dess ledare att
uppträda som landets herrar. Hvilken ställning det liberala partiet
än må komma att intaga till eller mellan de två andra partierna, är
det en tjänares skepnad liberalismen nu har att ikläda sig.
Men med liberalismens nederlag är ingalunda allt hjälpt. Tvärtom
vore försvinnandet af ett mellanparti i och för sig antagligen till
landets allvarliga skada; och det är endast liberalismens vanskötsel af
rikets välfärd som gör, att man nu odelade måste glädja sig åt att den
lidit sina gärningars lön. Har lärdomen häraf burit frukt, är det åt
ett annat håll som uppmärksamheten i främsta rummet måste vändas.
Socialdemokratiens uppmarsch, ehuru kanske relativt svagare än man
väntat i stället för motsatsen, är i och för sig högst allvarlig, i synnerhet
som den har ovanligt stora möjligheter att fullföljas till hösten. I
södra Sverige stå numera höger och socialdemokrater mångenstädes
emot hvarandra utan den buffert liberalerna hittills utgjort. Nästa
gång gäller det att upptaga striden mot socialdemokraterna mera än
emot liberalerna.
De som vunnit de största framgångarna denna gång äro Sveriges
samlade försvarsvänner med högern i spetsen, hvilket i flere
hänseenden är något annat än det högerparti som gick till val 1911.
Vinsterna nu äro frukter af en annan politik än förlusterna då. Då
hölls försvarsfrågan i ett ängsligt halfdunkel, medan den nu har stått
i stridens förgrund. Bundsförvanter, kvalitativt mycket betydande,
ha skyndat till högerns hjälp, då den arbetat för ett stort nationellt
mål, och samma mål har lockat fram partiets egna, kvantitativt
otvifvelaktigt större reserver.
Lärdomen häraf kan icke nog inskärpas. Proportionalismen
genomfördes af de konservativa i en fullständig brist på tro till den
egna åskådningens lefvande kraft, i föreställningen att den nya
valmanskåren för eviga tider måste vara inskrifven i de gamla radikala
och socialdemokratiska partierna. Sveriges konservative tycktes tro,
att de konservativa idéerna icke hade någon framtid — och
nederlaget blef den gifna följden. Nu ha vi sett, hur villigt stora skaror
af nya valmän samla sig kring försvarsvännernas och högerns
fälttecken, då det står för hvad som är värdt att äga. Detta får icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
