Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litteratur - Det produktiva arbetets psykologi. Af Curt Rohtlieb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men äfven de yttre omständigheterna påverka arbetsprestationen i
en grad, hvarom man knappt gör sig en föreställning. Lämpliga
arbetslokaler, ändamålsenliga sittplatser och verktyg hafva synbarligen
en långt större inverkan på arbetsresultatet än arbetsledare i
allmänhet, äfven de driftigaste och omtänksammaste, föreställa sig. Att
vidare samtal mellan de arbetande ofta nog minskar arbetsresultatet,
förvånar väl ingen, men beaktansvärdt är det utan tvifvel, när det
visar sig, att sällskap och den däraf härflytande känslan af samvaro
ofta kan verka stimulerande. Hammarslag och annat intensivt
rytmiskt buller påtvingar däremot ibland en för arbetet ofördelaktig
rytm och nedsätter produktiviteten.
Utan skuggsidor hafva väl ej dessa nya arbetsmetoder varit. Den första
och allmännaste invändningen gäller den ökade produktiviteten hos
hvarje arbetare, hvarigenom ju till en början ett flertal blir utan
arbete. Man får ej undra öfver att de afskedade finna reformerna
vara af tvifvelaktigt värde. Öfverblickar man samhällsproduktionen
i dess helhet, måste man dock erkänna, att i samma mån
arbetsprodukten per arbetare stiger, sjunker dess pris, och den ökade
produktionen kommer alltså samtliga konsumenter till godo. Jämsides
därmed uppstå äfven nya arbetstillfällen, och äfven om sådana ibland
låta vänta på sig, är dock den populära uppfattningen, att vid hvarje
tidpunkt mängden af arbete är bunden vid en gräns, som ej kan
öfverskridas, säkerligen ohållbar.
En gravare anmärkning kan måhända göras ur hygienisk
synpunkt. Den ökade ansträngning, som disciplinen pålägger arbetarna,
kan utan tvifvel verka skadligt. Särskildt de ökade krafven på
uppmärksamhet och tankearbete, som högt utvecklade arbetsmetoder
ställa på hvarje arbetare, innebära faror, som läkarkonsten endast
ofullständigt klarlagt. Det intellektuella arbetets kraftförbrukning
hämnar sig enligt mångas uppfattning genom minskad lifskraft hos
både individen och släktet. Den känsla af tvång och olust, som
ofördelaktigt skiljer det rationella arbetssystemet från »initiativ- och
eggelsesystemet», får ej heller underskattas. Konsekvent genomförda
måste emellertid de psykologiska metoderna äfven leda till botemedlet
mot antydda faror. I själfva verket är det blott genom sådana
metoder, som dessa kunna varskos i tid. Det gäller alltså att ytterligare
fortsätta på den inslagna vägen och låta de ekonomiska och
hygieniska synpunkterna i lika mån draga nytta af de psykologiska
experimenten.
Ett flertal större fabriker har redan börjat tillämpa resultaten af
nu skildrade undersökningar, och en rik litteratur tycks vara i färd
att uppväxa inom denna nya vetenskaps råmärken. Vid dessa fabriker
måste en liknande ställning, som den maskinkonstruktörer eller
kemister ha, beredas äfven åt de »konsulterande psykologer», som
sålunda skola undersöka arbetssökandes lämplighet för olika
sysselsättningar, verkningarna af monotoni eller af olika anordningar och
redskap vid arbetet, behofvet af hvila vid olika arbeten m. m.
Curt Rohtlieb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
