Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litteratur - Det produktiva arbetets psykologi. Af Curt Rohtlieb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
visar sig då, att om man blott inrättar sig efter denna lag för
maximum, arbetsresultatet kan väsentligen höjas, ibland mångdubblas, och
detta utan ökad ansträngning eller kostnad. Taylors studier riktade
sig emellertid nästan lika mycket på konstruktion af lämpliga redskap
och anordningar i öfrigt, som på undersökning af arbetaren själf.
Detsamma gäller äfven om flertalet andra, som verkat för rationell
arbetsledning, såsom Gilbreth och tysken Wallichs.
Vid murning af tegel exempelvis kunde arbetsresultatet tredubblas
genom att använda de mest kraftbesparande handgrepp. Att lassa
upp teglet på en höjbar träram, så att arbetaren slapp att bocka sig
för hvarje tegelsten och att använda murslef af förbättrad modell äro
i själfva verket ganska enkla reformer, men det kostade dock Gilbreth
årslångt arbete att komma på den rätta idén. En noggrann
instruktion erfordrades tydligen för att arbetaren skulle kunna tillägna sig
de nya principerna. Häri ligger utan tvifvel den största skillnaden
mot äldre arbetssätt. Att låta arbetaren använda sin arbetskraft efter
eget hufvud, men med hopp om stigande förtjänst till uppmuntran,
har väl hittills ansetts såsom det säkraste medlet att höja
produktionen. Taylor betecknar detta system, som är speciellt amerikanskt,
såsom »initiativ- och eggelsemetoden». Det vädjar till den enskildes
erfarenhet och uppfinningsrikedom, stimulerad genom utsikt till högre
aflöning, och söker alltså bereda honom största möjliga frihet i
arbetets utförande. Det är i motsats härtill, som Taylor förordar en
rationell arbetsledning. Systemets kännetecken äro enligt Taylor fyra
grundsatser af följande innehåll:
1) Arbetsledarne utveckla för hvarje arbetsdetalj »en vetenskap,
som ersätter den gamla på-en-höft-metoden».
2) Arbetarne utväljas, undervisas och öfvas rationellt i stället för
att själfva få trefva sig fram.
3) Mellan ledningen och arbetarne upprätthålles ett samförstånd,
som utgör garanti att allt arbete utföres enligt fastställda grundsatser.
4) Arbete och ansvarighet delas nästan lika mellan arbetsledningen
och arbetarne, hvarvid ledningen öfvertager åtskilligt arbete (att
utfinna de bästa handgreppen och anordningar etc.), som förut tillkom
arbetarne.
Ny kan väl knappast någon af dessa grundsatser kallas. Taylor
själf medger, att de tre första punkterna i svagare form återfinnas i
»initiativ- och eggelsesystemet».
I fråga om sådant arbete, för hvilket större yrkesskicklighet
erfordras, såsom finsnickeri, trädgårdsskötsel, instrumentmakeri m. m.,
hafva samtliga fyra grundsatser ganska klart både uttalats och
tillämpats förut. Särskildt har detta sedan gammalt skett på det
militära området. Exercisen med dess inöfvande af vissa handgrepp
utgör just en konsekvent tillämpning af samma grundsatser, i hvad
de beröra de underordnade, och i krigsvetenskapliga arbeten finner
man ledningens uppgifter än mer i detalj afhandlade och utvecklade.
Hela Taylors arbetssystem påminner ganska starkt om den militära
exercisen, blott att det disciplinära momentet där är ännu skarpare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
