Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Utrikespolitisk öfversikt — Stormaktslägren — Ulsterfrågan — Förenta staterna och Mexiko. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
regeringsförslaget. De motsatte sig emellertid bestämdt Ulsters
uteslutande från home-rule på obestämd tid såsom stridande
mot deras ledande grundsats »Irland en nation». Ministären å
sin sida, för sin majoritet beroende af nationaliströsterna,
afvisade Bonar Laws yrkande på vädjan till valmännen och den
röjde ej heller någon benägenhet att diskutera Carsons nya
uppslag. Under denna föga löftesrika situation genomdrefs den 6
april (med 80 rösters majoritet) home-rule-billens andra läsning,
hvarefter man tog sig en hvilopaus med ärendets behandling i
hopp om att trots allt något enande uppslag under fortsatta
privata förhandlingar skulle framkomma.
Till en början gjordes emellertid inga framsteg i riktning
hän emot en uppgörelse i försonlighet. Tvärtom företogo sig
Ulstermännen att genom djärft utförda vapeninsmugglingar söka
skaffa den väpnade makt bakom ordet, som på sista tiden vid
utrikespolitiska förhandlingar stormakterna emellan spelat en så
betydande roll, och argumentet försöksmobilisering har — för
att göra likheten fullständig — äfven här förekommit precis
som vid Österrike-Ungerns och Rysslands vänskapliga
meningsutbyten i Balkanfrågorna. Med rätta har under den engelska
polemiken i ämnet erinrats om att här föreligger ett farligt
prejudikat för andra inrepolitiska konflikters behandling och att
särskildt arbetarledarne kunna befaras vid nästa stora lönetvist
(t. ex. vid järnvägarna och i transportarbetarefacket) kopiera den
konservative f. d. kronjuristen sir Edward Carsons lagtrotsande
och allt annat än samhällsbevarande stridsmetoder. Den tvekan
att lyda order vid anbefallda militära åtgärder för ordningens
upprätthållande, som man nu spårat bland officerskåren i
Curragh, skulle i så fall manskapet vid trupper, som beordrades
till ett strejkdistrikt, kunna tänkas lägga i dagen, och en
regering, som i ena fallet läte skrämma sig till eftergift, finge svårt
att orubbligt hålla på sin myndighet i det andra. Emellertid
böra för ett rättvist bedömande af militärernas handlingssätt
två omständigheter hållas i minnet. Den ena är den, att armén
är värfvad och att regeringen själf vid konferenser i
krigsministeriet uttryckligen medgifvit officerarna en viss pröfningsrätt,
huruvida de skulle inför anbefallda operationer i Ulster
kvarstanna i tjänst eller lägga in om afsked. Den andra är af
historisk-folkpsykologisk art: den politisk-religiösa »bebindelse»
(skottarnas Solemn League and Covenant under 1600-talets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
