Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Utrikespolitisk öfversikt — Stormaktslägren — Ulsterfrågan — Förenta staterna och Mexiko. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förutsåg »allvarliga framtida svårigheter», därest ej vid frågans
slutliga afgörande i parlamentet ärendet behandlades »med
förutseende, urskiljning och i det ömsesidiga tillmötesgåendets anda».
Och i ordalag, som onekligen hade en mera personligt
landsfaderlig klang än parlamentarismens doktrinärer torde anse
förenligt med sin schematiska uppfattning af engelskt kungadöme,
förklarade vidare Georg V: »Det är min allvarliga önskan, att
ett uppriktigt samarbete mellan män af alla partier och alla
trosbekännelser måtte bota splitet och lägga grund till ett
varaktigt ordnande af frågan». Som »ett varaktigt ordnande af
frågan» betraktade monarken synbarligen ej det lagförslag han
nu för tredje gången på sina ministrars råd förelade underhuset.
Innan ännu premierministern närmare utvecklat, huru
ministären tänkte sig den från tronen påyrkade
kompromisslösningen, vidtog från unionisthåll utanför Irland en väldig
demonstration, som utfyllande anslöt sig till det Ulster Covenant,
hvarur i föregående öfversikt[1] ett betecknande, halft upproriskt
citat meddelades. Under nominell ledning af gamle lord
Roberts påbörjades nämligen massunderteckning af the British
Covenant, hvari bl. a. förekom nedanstående personliga
förklaring af hvarje deltagare i demonstrationen:
Jag anser mig berättigad att stödja hvarje åtgärd, som kan vara effektiv att
hindra (den oförändrade home-rule-)billens genomförande och tillämpning och
i all synnerhet att hindra, att kronans trupper användas för att beröfva Ulsters
invånare deras rätt som medborgare i det Förenade Konungariket.
Denna »rättighetsförklaring» vann anslutning i mycket stor
omfattning bland vetenskapsmän, konstnärer, präster, domare,
pensionerade militärer, parlamentsledamöter o. s. v. Den är
visserligen med afsikt något sväfvande affattad, men det kan
dock ej bortresoneras, att dess undertecknare för sig häfda
rätten att eventuellt direkt motverka tillämpningen af gällande lag,
nämligen af en i laga form tillkommen, med konungens
underskrift försedd och på öfligt sätt promulgerad parlamentsakt.
Att den britiska arméns mest frejdade fältherreveteran satt sitt
namn främst under ett sympatiuttalande för eventuellt
förhindrande af att trupper, ifall andra medel visade sig otillräckliga,
användas för genomförande i Ulster af en dylik lag, måste
betecknas som synnerligen påfallande. Ett dylikt steg just från
honom kunde nämligen lindrigast sagdt leda till missförstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
