Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor - Dekoreringen af vigselrummet i Stockholms nya rådhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 DAGENS FRÅGOR
sådan höjd, att inan känner sig i någon mån medryckt. Man kan
ej fria sig från en obehaglig känsla af brist på kultur och omdöme
hos vederbörande, då man ser dessa ämnesval, vare sig det nu är
sådana banaliteter, som herr Griinewalds lilla förmiddagskafferep (i
första täflingen) med fåtöljer och utsiktsfönster och kaffe med dopp
(ett ämnesval som sannerligen icke står mycket öfver det i frack
och hvit sidenklänning klädda par, som fanns upphängdt i den andra
täflingens innersta skräpkammare) eller sådana fruktansvärda
djupsinnigheter som herr Platons förslag med Egyptens, Greklands och
den medeltida romanens hjältar och vidunder stående, liggande eller
farande på hufvudet ned från höjden. Ens begrepp om kulturnivån
höjes tyvärr icke vid genomläsandet af de till förslagen hörande s. k.
beskrifningarna. Och hvad den ornamentala utbildningen af de olika
förslagen beträffar, får man den ganska bestämda uppfattningen, att
högst få af de täflande fått något som helst fast grepp därpå. Dock
hänger därpå, vid sidan af de figurala framställningarna, i icke ringa
grad målningens dekorativa realverkan. Det går nog an att på en
perspektivskiss i liten skala plocka in en del färgklickar, så att det hela
får ett hyggligt utseende. Det är visserligen en konst äfven det, som
visst icke skall förringas, men en sådan skiss är ingalunda nog för
bedömande af ett dekorationsförslags realvärde. Därtill erfordras
också att se, huru dessa färgklickar och antydningar till det
sammanhållande ornamentala systemet äro afsedda att lösas till sin form.
Därmed synes knappast någon på allvar hafva arbetat.
Det som i dessa täflingar mest lagt beslag på det allmänna
intresset, är det af herr Isak Grunewald utförda dekorationsförslaget,
som vunnit en uppmärksamhet, hvilken delvis torde få bero på
förslagets egna inneboende egenskaper, men äfven och icke minst på en
energiskt bedrifven reklam, som gjorde det ryktbart redan under den
första täflingen, då det icke hugnats med något pris. I den andra,
nyss afslutade täflingen har prisnämnden tilldelat herr Griinewalds
omarbetade förslag första pris.
Häröfver har man nu omväxlande jublat och ondgjort sig. Det
föreföll onekligen något egendomligt, att prisnämnden till den grad
kunde byta ideal, att den på våren 1913 prisbelönade ett af herr
Tideblad utfördt, starkt stiliseradt, men något konfyst komponeradt
förslag af en viss »hemslöjds»karaktär, för att sedan i slutet på
samma år falla ned och tillbedja herr Griinewalds förut ratade, nu
vidare utarbetade förslag. Detta torde ha varit en ganska allmän
tanke hos dem, som läste om den sista pristäflingens utgång.
Men sedan man sett utställningen, förstår man dock, att
prisnämnden knappast kunnat handla annorlunda i den sista täflingen. Ty
det är ju att lägga noga märke till: prisnämnden var enhällig i sin
åsikt, att intet af de inlämnade förslagen borde komma till utförande.
Emot detta torde knappast några verkligt hållbara invändningar kunna
resas. Genom täflingsreglerna var nämnden emellertid skyldig att
utdela ett första pris. Och ser man endast på totalkompositionen i
de olika förslagen, kan man icke undgå att fmna, att det Griine-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
