Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor - Den lagstadgade minimilönen i praktiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intresse, ha de varit i kraft under så kort tid, att några ingående
undersökningar rörande deras verkningar knappast ännu varit möjliga att verkställa.
Den ofvannämnda engelska lagen af 1909 är den äldsta, men äfven
här vore det förhastadt att afge slutliga omdömen, och det »white
paper», som i maj 1913 publicerades rörande densamma, lämnar inga
som helst uppgifter om dess verkningar. Att vederbörande varit i
det stora hela belåtna, framgår emellertid af att lagen, som från
början omfattade endast fyra näringsgrenar, 1913 utsträcktes att gälla
ytterligare fem, så att den numera omfattar nära en fjärdedel af alla
kvinnor sysselsatta inom industri och handtverk i England (förutom
manliga arbetare och minderåriga inom ifrågavarande industrier). Hör
man sig för bland vederbörande tjänstemän samt arbetar- och
arbetsgifvarrepresentanter — hvilka emellertid, i synnerhet de sistnämnda,
äro skäligen uttröttade af all den frågvisa välvilja, som visats dem,
särskildt af socialt intresserade tyska damer — får man, efter kritiskt
beaktande af vederbörande parters olika förutsättningar för olika
frågors opartiska bedömande, det bestämda intrycket, att lagen än
så länge hufvudsakligen varit till nytta. Den har höjt arbetslöner,
som befunnit sig långt under svältgränsen — medellönen inom yrket
har vanligen blifvit minimilön; lagen tycks i allmänhet icke ha
medfört någon prisförhöjning; den har tvingat företagarna att bättre
organisera sina företag, att införa maskiner och afskaffa onödiga
mellanhänder; den har icke i någon högre grad inskränkt hemarbetet, och
den har medfört uppkomsten af högst nödiga arbetarorganisationer
inom ifrågavarande yrken. Någon egentlig arbetslöshet synes den än
så länge icke ha förorsakat. Upptäckta öfverträdelser af lagen ha
varit mycket få. Vid bedömandet af verkningarna måste emellertid flere
moment beaktas. Under den korta tid lagen varit i kraft — de
organisatoriska förberedelserna voro långvariga och tidsödande — ha rådt
uteslutande goda konjunkturer, med undantag endast för spetsindustrien,
som varit föremål för en viss depression på grund af modeväxlingar;
och den utländska konkurrensen har ännu ej hunnit göra sig gällande,
en faktor som arbetsgifvarna inom ask- och kartongfabrikationen äro
särskildt ängsliga för — det gäller här bland annat konkurrensen med
de svenska tändsticksaskarna! Lagen har också satts i verkställighet
med den allra största varsamhet och under full medverkan af
intresserade parter — i flertalet fall ha arbetsgifvar- och
arbetarrepresentanterna kunnat enas om de fastställda lönesatserna. Det har vidare
varit fråga om ackordsarbete; och arbetsgifvaren har endast behöft
visa att han sysselsatt arbetarne i enlighet med fastställd
ackordsprislista eller till sådana ackordspris, som borde gifva en normal arbetare
den fastställda minimitimpenningen. Slutligen har det endast gällt,
för att använda Churchill’s ord, när han framlade lagförslaget, »sjuka
industrier», där de högre lönerna utan alltför stora svårigheter kunde
tas igen genom organisatoriska förbättringar m. m. En mängd
biverkningar, som alltid åtfölja dylika ingripanden i det ekonomiska
lifvet, ha vidare ännu knappast kunnat visa sig och ännu mindre
göras till föremål för undersökningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
