Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor - Fondbörsbekymmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
578 DAGENS FRÅGOR
år efter år och telefonnätet småningom sträckte sina fångarmar till
hvarje kontor, gick börsbesöket hastigt och säkert tillbaka. Affärerna
gjordes nu upp på helt andra vägar, och under denna period
upphann man den punkten, då en sysslolös vaktmästare och ett par
konverserande stamgäster representerade börssalens hela staffage. En
omsorgsfull öfverhets anslag, tillkännagifvande att »denna samlingslokal
rymmer högst 1,500 personer», verkade närmast som en elak sarkasm.
Annorlunda är förhållandet nu för tiden. Den som i börstimmarna
nu kastar en blick in uti börssalen, skall fmna dess apparition
väsentligen förändrad. Icke just förskönad, ty det präktiga rummet
har genom en kulissartad brädvägg delats nära nog midt itu, så att
perspektivet gått förloradt, och i bakgrunden har placerats en dubbel
rad stillösa telefonhytter, som hindra passagen. Bakom kulissväggen
försiggår en för allmänheten fördold procedur: fondbörsnoteringen;
och både före och efter densamma befolkas börssalen och de
angränsande rummen af en talrik skara börsdeltagare. Ej heller nu
är det dock köpmansståndet, som rekryterar börsfolket; med få
undantag består det af mäklare och fondhandlare samt yngre tjänstemän i
de vid noteringen representerade bankerna. Någon varubörs har
Stockholm fortfarande icke; däremot har den uppnått att få en
»fondbörs» — eller rättare en aktiebörs, emedan »fonds» (= fonderade
obligationer) endast ytterst sällan äro föremål för börsomsättning i
Stockholm.
Förvandlingen har gått hastigt nog. Ännu så sent som 1901, då
ett försök gjordes att införa regelbundna fondnoteringar, stod
börssalen så godt som tom, under det ett fåtal auktoriserade mäklare i
ett hörn lydigt repeterade sina kurser för magistern i katedern; nya
affärer slötos blott ytterst sällan på själfva börsen. Först sedan
inan 1907 bestämt sig för att upptaga bland noteringsdeltagarna äfven
fondhandlare och sedan ombud för bankerna regelbundet tagit plats
å fondbörsen, kom det lif i affärerna; på de sista fyra åren har
börsomsättningen i det närmaste tiodubblats, och under 1912 utgjorde
omsättningen i medeltal mer än l mill. kr. om dagen. Man skulle
tycka, att ett omsättningsbelopp af 318 mill. kr. på ett enda år bure
vittne om rikligheten af det rörliga kapitalet och sålunda vore en
ur ekonomisk synpunkt glädjande företeelse. Men det är nog en helt
försvinnande bråkdel af beloppet som utgöres af placeringssökande
kapital: af de 318 mill. bestodo 249 mill. eller mer än 3/4 af
omsättningar i sex af de mest omtyckta spekulationspapperen, jå, omsättningarna
enbart i Grängesbergsaktier utgjorde 153 mill. eller nära nog hälften
af totalomsättningen. Och som de allra flesta aktier i dylika stora
industriella företag torde vara på fasta händer, kan man taga för
gifvet, att den stora siffran förskrifver sig från spekulationshandeln
i ett jämförelsevis ringa antal aktier, som ideligen byter om ägare.
Å andra sidan bevisar den omständigheten, att räntebärande papper
ytterst sällan förekomma å fondbörs, att någon säker ledning
angående storleken af det för fast placering afsedda kapitalet ej står att
fmna i börsomsättningens siffror.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
