Svensk Tidskrift / Tredje årgången. 1913 / 545 (1870-1940) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Sociala och politiska förhållanden i ryska Östersjöprovinserna. Af Ernst Lundström - De nationella motsatserna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

elden af det hat, som kom till fasansfulla utbrott under
revolutionen — och snart åter kan slå upp i full låga.

Det är ej min mening att här beröra alla de olika
folkelementen, och särskildt måste jag nu förbigå de små svenska
språk- och folköarna, som icke spela någon social eller politisk
roll i Ryssland och om hvilka för öfrigt rätt mycket nyligen
skrifvits i svenska
tidningar o. d.

Fig 6. Svenska kruttornet (»Pulverturm») vid gamla stadsmuren i Riga (från 1650-talet).

Däremot bör något sägas
om de särskildt i Riga
talrika judarna. De äro i
allmänhet illa tålda och ha
äfven i Östersjöprovinserna
en svår ställning. I den
förnämsta badorten utanför
Riga — Bilderlingshof —
får ingen jude bo, vore
han än millionär, och i
Majorenhof, ett närliggande,
äfven det ett mycket besökt
hafsbad, mottas judar blott
i ett visst bestämdt kvarter.
Om en främling vid
12-tiden en hvardag — icke
lördag — passerar gatorna
kring börsen i Riga, blir
han förvånad öfver den
massa judiska män, som
till ett antal af väl flere
hundra stå i grupper, ifrigt
debatterande. Hvad är
detta? »Det är judebörsen»,
svaras det. Judarna slippa
icke in i det stora, vackra börshuset. De få hålla sin börs ute på
gatan! Det är icke blott ryssarna, som misstro och hata judarna.
Äfven tyskarna eller balterna synas ha en stark antipati för dem.
Rent förbluffad blef förf., då han efter att à propos den sorgligt
beryktade Kiev-processen ha frågat en medlem af den baltiska
adeln: »Inte kan Ni väl tänka Er det ens vara möjligt, att
judarna skulle kunna begå något så ohyggligt som ett s. k.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>