Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Sociala och politiska förhållanden i ryska Östersjöprovinserna. Af Ernst Lundström - De nationella motsatserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
542
ERNST LUNDSTRÖM
väsentlig grad äfven af »baltiska» författare, trots deras
af Schirren inspirerade ovilja mot den svenska tiden1,
äfvensom af ryska forskare, t. ex. en professor J. Kruger
Krodsneck i Moskva i ett för icke längesedan utkommet
arbete (»Lettische Geschichte»). Lifegenskapen förmildrades
emellertid i början af 1800-talet och upphäfdes sedan steg för steg.
Likväl är det klart, att
en så djupt ingripande
institution måste ha lämnat
djupa spår efter sig, dels
hos tyskarna själfva
genom den stolthet och
själf-godhet deri alstrat, dels
synnerligast hos det
förtryckta folket själft. Hvad
det förra beträffar, är den
livländske »baronen» än
i dag i allmänhet känd
såsom en mycket stolt och
ståndsmedveten herre —
i olikhet med den ryska
högadlige, som vanligen
icke alls gör mycken affär
af sin adelstitel i umgänge
med bildade ofrälse. Detta
tar sig starka uttryckt, o. m.
gentemot ofrälse,förmögna
stamfränder — mig har
t. ex. från tillförlitligt håll
berättats om bojkott af bildade oadliga godsägare från de adliga
grannarnas sida — och man kan då förstå storleken af den klyfta,
som skiljer den tyska adeln från det infödda folket. Hvad åter
beträffar sakens andra sida, bortförklaras ej det faktum, att
lifegenskapen för letterna och esterna känts såsom ett hårdt för
tryck, genom hänvisning till att många enskilda adliga godsägare
sökt behandla sina underlydande väl och patriarkaliskt. Slafveri
är och blir slafveri, ovärdigt en människovarelse, och de skador,
som tillfogats genom att köpa och sälja kristna medmänniskor
Om prof. G. Schirren, se lic. Herlitz’ förträffliga uppsats i denna tidskrifts
förra häfte.
Fig.
Ester.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
