Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Carl Schirren. Några ord om en baltisk historiker. Af Nils Herlitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458 NILS HERLITZ
bidragit till detta specifikt baltiska nationalmedvetandets
utformning. Särskildt med de mycket uppmärksammade föreläsningar
öfver Livlands historia, som han 1862 höll i Dorpat, gjorde han
— säges det — ett intryck, som ännu icke bleknat hos den
äldre generationen af hans landsmän. »Då först blef jag en
tysk balt, medan jag förut kände mig som en baltisk tysk»,
sade en af hans åhörare. »Den baltiske Treitschke» blef senare
hans hedersnamn i fosterbygden, och ännu på sin höga
ålderdom räknades han af vänner och fiender bland de tyske
balternas främsta märkesmän.
Carl Schirren var född 1826. Hans tidigare studier hade varit
ägnade åt geografien, och han beklädde först en professorsstol
i detta ämne. Men snart nog fördes han öfver till den
vetenskap, åt hvilken han skulle ägna sitt lif. 1863 blef han professor
i historia.
Från första början var det särskildt hans hembygds historia,
som fängslade honom. Hvad som för honom var kärnan i denna
hade han redan i sina föreläsningar 1862 betonat. Två gånger,
först under polskt och sedan under svenskt herradöme, har
Livlands rätt till autonomt politiskt lif, ehuru högtidligt besvuren,
kränkts, först då den katolska reaktionen i Polen sökte
undertrycka protestantismen i Livland, sedan genom den svenska
abso-lutismens hänsynslösa kränkningar af ridderskapets urgamla
privilegier (Karl XI:s reduktion). Fördragen ha brutits af Sverige
och af Polen; upplefva vi nu icke ånyo detsamma? frågade han.
Under Nikolaus I:s regering hade russificeringssträfvandena
verkligen gjort framsteg i Östersjöprovinserna. Hade det än i
början af Alexander ll:s sett bättre ut, började dock efter det
polska upprorets underkufvande den slavofila rörelsen åter göra
sig gällande. Åberopande de vanliga argumenten om slavernas
historiska rättigheter gick den särskildt skarpt fram mot
tyskheten vid Östersjön. — Schirren hade redan 1862 grundat en
tidning i Dorpat, där han med sin skarpt spetsade penna
upptog kampen. Ehuru själf tillhörande en borgerlig familj, såg
han i ett fasthållande vid de häfdvunna feodala formerna för
livländsk autonomi det säkraste stödet mot de ryska
russificeringssträfvandena, i de privilegier, som genom adeln tillförsäkrats
Livland af tsar Peter 1710 — innehållande garantier för den
evangeliska kyrkans och det tyska språkets fortbestånd — såg
han det säkraste vapnet. Kraftigt betonar han alltid, att han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
