Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor - Studier i svensk kyrklig konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 443
blifvit så helt förgäten, att dess utläggare i våra dagar måst anlita
till stor del utländskt material för att visa på hvilka olika sätt och
hvarför den en gång fästes på hedersplatsen i alla Sveriges kyrkor.
I inledningen till uppsatsen om nederländska altarskåp behandlar doc.
Roosval vidare en annan del af korets medeltida ståt, mässans
bakgrund de stora förgyllda altarskåpen, som någon gång än i dag fått
dröja kvar på platsen vid högaltaret, men oftast följt
triumfkrucifixet åt till någon af korets eller långhusets väggar — om ej till
skräpboden.
Strängnässtudiernas vidlyftigaste framställning, Strängnäs stifts
medeltida träskulptur, är författad af lic. af Ugglas och ger en bild,
som väl är synnerligen typisk för konstutvecklingen i världskyrkans
mera aflägsna stift. En rik import af konstföremål i de ledande
ländernas mer avancerade smak öfvar fastän långsamt ett bestämmande
inflytande på den inhemska konsten. Ofta är det munkordnarna,
som spela förmedlarens roll. Den förmodan, som stiftets historia
gifvit vid handen, att engelsk konst skulle följt de engelska
missionärerna åt och verkat bestämmande för den tidigaste
konstutvecklingen inom stiftet, finner förf. beträffande träskulpturen af intet
bekräftad. De äldsta föremålen, två madonnor, som emellertid härröra
från en ganska sen tid, elfvahundratalets sista fjärdedel, visa
fastmer oförtydbart på franskt inflytande — förmedladt af
cistercien-serna. De två madonnorna tillhöra en typ, som härledts från domen
i Chartres, och som tydligtvis haft stort rykte om sig för helighet
att döma af talrika gelikar och kopior från skilda stift och tider. En
kopia härrör från 1400-talets slut — ett intressant exempel till de
många, som kunna återfinnas i skilda kulturkretsar, för kultens
förmåga att förläna värde åt alster af en för länge sedan antikverad
konst. När denna sista madonna snidades, hade den smak, som
gaf förebilden dess strängt frontala, symmetriska hållning, för
omkring 200 år sen börjat ge vika för den i egentlig mening gotiska
figurstilen.
Omkring 1275 begynner gotisk smak öfva sitt inflytande på den
Södermanland-Närkeska träskulpturen. De romanska triumikrucifixens
segerherrar gifva rum för den mest kvalda af martyrer och helgon, och
madonnabildernas styfva hållning löses — fastän motsträfvigt — under
de nya stilkrafvens tryck. Förf. följer den gotiska smaken med dess
skiftning till sengotisk realism under 1400-talets senare hälft ända fram
till reformationen. Då bortelimeneras med ens den dittills ledande
kraften i den svenska konstutvecklingen, förbindelsen med kontinentens
konst. På flere punkter utfylles lic. af Ugglas framställning genom
smärre studier, hans egna undersökningar om ett engelskt alabasterarbete
och två sandstensstatyer från Ludgo, amanuensen Lindbloms
attribu-tion af madonnan från Råby—Rekarne, dr Bseckströms typologi för två
grupper trämadonnor från medeltidens slut och Roosvals förut
omnämnda uppsats »Nederländska altarskåp». Till kännedom om
konsten under katolska kyrkans sista tid i Sverige lämnas bidrag
genom amanuensen Lindbloms undersökning om Hans Brasks väns,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
