Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor - Studentexamen och universitetet - Sveriges kris vid förra seklets början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 435
mentära studier vid universitetet förlänga studietiden, och att
vederbörandes hufvudsakliga studier ha svårt att få sitt utrymme under
sådana omständigheter. Den spänning, som här uppstår, verkar
naturligtvis också hämmande på de rent elementära studierna. Det
torde den vid universiteten sedan rätt länge förekommande
kompletteringsundervisningen i latin nogsamt visa.
Det är ej ökadt plugg utan ökad planmässighet som begäres. På
samma gång är det ett kraftigt memento därom, att sambandet mellan
kunskap och vetenskap ej kan afskäras eller slitas för hårdt, att
specialisering ej kan börja hur tidigt som helst och att en verklig sådan
är oförenlig med planlöshet.
Det bör också — för att förekomma allt missförstånd —
understrykas, att intet oerhördt eller orimligt fordras af de studerande.
Fordran är helt enkelt en normal studentexamen — eller en som
till för helt kort tid sedan skulle ansetts enkel och normal. Detta
gäller nu särskildt de af humanistiska sektionen formulerade krafven.
Franskans undanskjutna ställning i skolan har ju väckt stora
betänkligheter på skilda håll och under de sista åren framkallat en liflig
rörelse för att afhjälpa detta missförhållande. Det är glädjande, att
det nu tydligt sagts ifrån, att tyskan ej får vara det enda främmande
språket vid humanistiska studier. — Mer omstridd är och blir
kanhända fordran på latinbetyg, och säkerligen går det ej här att på
en gång omstämma det allmänna tänkesättet. Men intet tyder på,
att fordran är för sträng. Den visar sig tvärtom allt mer berättigad.
En god illustration till latinets oumbärlighet ger just nu den
omständigheten, att medicinska fakulteten sett sig nödsakad att
föranstalta en kompletteringskurs däri för realstudenter; det är ej många
år, som den fakulteten varit »latinlös». Nytt är krafvet på betyg i
historia; dess centrala ställning i all humanistisk bildning och
omöjligheten för närliggande ämnen att komma till godt resultat utan
historisk kunskap hos de studerande göra denna önskan mer än
berättigad. En klassisk linje utan historia är ett oting.
Fakultetens begäran att bli vederbörligen hörd öfver ingripande
organisationsfrågor beträffande läroverkens undervisning är ju ytterst
billig. Motsatsen skulle alltför mycket strida mot den så ofta
efterlysta enhetligheten inom vårt undervisningsväsen. Universitetet har
gifvetvis känning af alla mera betydande ändringar i de
underliggande skikten. Ett motstånd mot fakultetens önskan i detta fall
förutsätter, att man likställer undervisningen med undervisning på
ett visst stadium eller en viss art af skola.
När Gustaf IV Adolf genom sin affärd till
Pommern syntes skola ingripa i den stora
kampen mot Napoleon, yttrades i Times, med en hänvisning
till Gustaf II Adolf, att man nu skulle kunna hysa ett nytt hopp
om en afgörande vändning i den europeiska kraftmätningen.
Ned-ärfd svensk uppfattning, grundad först och sist på de framställningar
och förhållanden, revolutionsmännen af den 13 mars funnit mest
Sveriges kris vid förra i
seklets början. j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
