- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tredje årgången. 1913 /
396

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Hurudan är vår svenska biografmarknad? Af W. Fevrell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Hvarifrån komma de filmer, som tillgodose den svenska
marknadens behof? Biografhandteringen har redan hunnit bli i hög
grad internationell och kosmopolitisk och kommer i
fortsättningen att bli det allt mera. Intim lokalfärg, noggrann
kännedom om vederbörande land och folk fordras numera vid
upptagning eller inspelning af en förstklassig film. I det följande anges
nationaliteten efter det land, där upptagning eller inspelning skett,
för den händelse filmen kan anses i en viss grad karakteristisk
för ifrågavarande land. Däremot har nationaliteten ej fastställts
efter förlagskapitalets hemort (obs. de stora världsfirmorna på
området!). Främst i raden komma då de franska filmerna: 374
till antalet, nr 2 de amerikanska: 177, nr 3 de tyska: 69, nr
4 de italienska: 51, nr 5 de danska: 45, nr 6 de svenska: 44,
nr 7 de engelska: 28, nr 8 de belgiska: 5, nr 9 de norska: 4,
nr 10 de ryska: 3, de holländska och de asiatiska hvardera: 2,
från Österrike och från Balkanhalfön hvardera 1, och 29 af
okänd nationalitet.

Mäktigt har biografen gripit omkring sig, en stor roll spelar
den redan i våra samhällen. Mycken skada har den äfven
anstiftat. Väl kan med ett visst fog sägas, att den enskilda bilden
i och för sig ej behöfver vara så farlig, det finnes ju så mycket
annat dåligt i lifvet. Men man må komma ihåg, att den
enskilda filmen kan tillhöra en hel skola, hvilken, om intet stäfjar
dess verksamhet, kan med sin dåliga suggestiva inverkan så
småningom påverka den stora publiken och bidraga att moraliskt
förgifta densamma. Det är därför äfven ett viktigt
samhällsintresse, att det onda här stäfjas, och att det godas framförande
därigenom ekonomiskt möjliggöres. Så kanske filmen skall kunna
allt mera bereda ett godt folknöje och ett förträffligt
illustrationsmedel samt blifva en mäktig häfstång i det godas tjänst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:19:28 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1913/0404.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free