Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor - Ett nytt svenskt biografiskt lexikon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
män, hvilkas namn ännu saknas i de för allmänt bruk afsedda
uppslagsverken. Det är därför med glädje som man hälsar
meddelandet om att det Bonnierska förlaget beslutat sig för att igångsätta ett
arbete som, när det föreligger i fullbordadt skick, skall dels i viss
mån ersätta, dels ock komplettera och beriktiga det gamla
Palmblad-Wieselgrenska verket. Som hufvudredaktör för det planerade nya
företaget har vunnits d:r Bertil Boëthius, hvilken vid sin sida skall
ha en redaktionskommitté bestående af riksarkivarien Hildebrand,
professorerna Schück, Stavenow och Warburg samt förste arkivarien
J. A. Almqvist. Den tidpunkt då man kan beräkna att få se de
första häftena af arbetet i fråga i bokhandeln är ännu icke bestämdt
fixerad, men gifvet är, att man hoppas att snarast möjligt få
åtminstone planen fastställd och uppgifterna utdelade till de olika
medarbetarna, hvarefter utgifvandet kommer att fortgå så regelbundet
som det låter sig göra.
Det är för visso en ganska vansklig och kräfvande uppgift, som
möter både redaktion och medarbetare i detta nya stora biografiska
samlingsverk. Ty det finnes ganska många olika sätt att tillämpa
vid biografiskt författarskap, hvilka emellertid tyvärr ingalunda alla
äro att beteckna som goda. Man kan skrifva på det engelska
maneret, det vill säga opersonligt och kompositionslöst, med blicken
endast och allenast fäst på att låta den skildrade framträda i så klar
dager som möjligt, och basera hela framställningen på föremålets
egna ord och uttalanden; man kan också på välkändt, ofta i
Tyskland praktiseradt sätt samla stora mängder af mer eller mindre
intressant detaljmaterial till den skildrades rent privata historia och
till slut i ifvern låta detta göra sig så starkt gällande, att både
personligheten och hufvudlinjerna i hans verksamhet skymmas bort och
försvinna; man kan också — som ej sällan sker i Frankrike —
använda lefnadsskildringens hufvudperson till förevändning för ett
allmänt hållet kåseri öfver de frågor med hvilka han under sin
verksamhet i någon mera framträdande grad kom i beröring, hvarvid
man vanligen får veta vida mer om biografens åsikter än om den
biograferades. Alla dessa i outrerad form lika olämpliga metoder
kunna emellertid rätt använda och kombinerade gifva goda resultat,
det vill säga möjligen med undantag af den andra, som vanligen slutar
i ett oöfverskådligt virrvarr af ofta rätt intresselösa detaljer. Det
gäller att hålla den rätta medelvägen mellan för mycket och för litet,
mellan den rena tids- och idéhistoriska exposén, som blott mer eller
mindre löst sammanknutits med en bestämd personlighet; och den på
detaljer öfverrika personskildringen, där intresset drunknar i mängden
af småsaker. Den senare formen är närmast besläktad med den
biografiska konst, som drabbas af Johan Ludvig Heibergs mördande satir
i En Sjæl efter Døden, på det ställe nämligen där själen bekänner sin
ställning till diktningen och diktverken:
Thi jeg bekymrer mig ikke stort
Om værket som en Poet har gjort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
