Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Humanistiska studier och prästbildning. Af Gunnar Rudberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUMANISTISKA STUDIER OCH PRÄSTBILDNING 353
står i full öfverensstämmelse med gällande förordningar, vågar
jag ej afgöra; men hurudant resultatet skall bli, äfven med goda
lärjungar och nitiska lärare, bör ju vara klart. Antagligen ökar
det ej intresset för ämnet att se det så missvårdadt och
ring-aktadt från högsta håll. På andra ställen torde man på
öfver-talningens väg förmått smärre helklassiska afdelningar att gå
upp i de större half klassiska; mutatis mutandis torde det gälla
äfven om latinafdelningar gentemot realafdelningar.
Detta och annat har gjort, att man de sista åren haft
åtskilliga realister och halfrealister bland de blifvande teologerna.
De förra måste då naturligtvis aflägga kompletteringstentamen
i latin (eller komplettera i studentexamen). För grekiskan blir
ställningen därvid synnerligen ogynnsam; studentkursen kommer
ej med, och hvad det betyder, då det är fråga blott om denna
plus »filkursen», inses lätt. Vederbörande behöfver ej läsa en
enda rad Homer, något som ändå undervisningsplanen för
gymnasiet med rätta håller så starkt på. Härtill kommer, i
synnerhet för realister, den ohyggliga språkträngseln: latin, grekiska
och hebreiska på en gång; det fordras verkligen en mer än
vanlig spänstighet för att orka med allt. Resultatet blir aldrig
utmärkt och sällan ens godt.
Här är det läroverken, som — utom den enskilda
omtanken — kunna uträtta något. Det är ju deras uppgift att s. a. s.
göra en förberedande sortering af eleverna. En yngling
beslutar sig ej gärna först i tredje eller fjärde ringen för att bli präst;
det går ej till så mer än i sällsynta fall. Vill han bli präst,
bör han naturligtvis läsa grekiska och ej på något sätt afrådas.
Undervisningen i grekiska får ej försvåras eller ringaktas. Man
kommer ej ifrån intrycket, att vederbörande under några år
knappast vågat läsa grekiska. Men sådant röfvar tid från den
blifvande teologen och hotar att göra hans utbildning mindre
grundlig.
Emellertid förspörjes det, att vi redan är inne på en bättre
väg. Den helklassiska linjen tycks växa vid flera läroverk, och
det är väl att hoppas, att detta kommer att återverka äfven på
de blifvande teologerna. Den som haft med deras undervisning
att göra under de sista åren, vet, att det bland dem funnits en
stor mängd med dålig eller nästan ingen grund för vidare
studier i grekiska. Låt oss hoppas, att det blott varit den
klassiska bildningens djupaste vanmaktsperiod, som satt dessa frukter!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
