- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tredje årgången. 1913 /
348

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Humanistiska studier och prästbildning. Af Gunnar Rudberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den har ju en i viss mån isolerad ställning, och mången anser
nog, att den borde dela öfriga förberedande examinas öde —
att afskaffas; den skulle vara blott en kvarlefva af ett system
på afskrifning. Nu har jag ej hört detta kraf från dem, som
i någon mån kunna kallas sakkunniga, och jag anser mig ej
behöfva syssla med »teologikofilens» vara eller icke vara. Men
tystnaden borgar ej för, att allt är bra, som det är. Det är
om ett af de tre ämnena, jag i det följande ville framställa några
tankar och önskemål. Jag håller före att Nya Testamentets språk
för den blifvande prästen är af den vikt — icke minst i våra
dagar — att intet bör underlåtas för att göra studiet däraf så
rikt och fruktbringande som möjligt. Och åtskilliga års
undervisning af »teologikofilare» i grekiska har gifvit mig åtminstone
något material för frågans bedömande.

Nu skall det först och främst erkännas, att
teologisk-filosofisk examen ej är den enda möjliga humanistiska förberedelsen
för den blifvande teologen och prästen. Bortsedt från privata
studier af olika art och omfång, är ju filosofisk kandidatexamen
(resp. ämbetsexamen) ingen sällsynt inledning till de teologiska
studierna; och de senare åren ha ej ändrat detta förhållande.
Ofta är det en examen i just de ämnen, som ingå i teol. fil.
ex., och med vackra betyg. Från humanistisk synpunkt är här
en god vinst att anteckna. — Slutligen förekommer ju då och
då en filosofisk licentiatexamen som utgångspunkt för studier
inom teologiska fakulteten.

*     *
*



Betydelsen af dessa obligatoriska studier i grekiska synes mig
vara tvåfaldig. Först den rent fackvetenskapliga. De allra flesta
eller alla, som ej för hårdt lida af anti-klassiska fördomar, torde
utan vidare inse vikten af att en präst någorlunda förstår och
tämligen obehindradt kan läsa Nya Testamentets grekiska.
Krafvet på dylik kunskap gör sig obönhörligt gällande, där det
försummats eller ej tillgodosetts. Jag kan i detta sammanhang
erinra om det faktum att behofvet af verklig kunskap i
grekiska blir allt starkare inom frikyrkliga kretsar. Hur det skall
tillgodoses, har jag ej att yttra mig om, men jag är den siste
att påstå, att, om jag så får säga, konkurrenssynpunkten här
skulle vara det afgörande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:19:28 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1913/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free