Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Svensk-amerikanarne och Sverige. Af E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK-AMERIKANARNE OCH SVERIGE 888
äro talrikt besökta. Visserligen ådagalägga tysk-amerikanarnes
barn en större lust att lära sig sina föräldrars modersmål.
Hvarför? Det har större praktisk nytta; det betyder cents och
dollars i ökad inkomst för dem inom affärslifvet etc.
De svenska immigranternas barn stanna mycket sällan nere
i samhällsdalarna såsom »huggare af ved och bärare af vatten».
Uppåt — om möjligt, ett godt stycke öfver föräldrarnes nivå!
Det är deras lösen, en gifven produkt af svensk tradition och
amerikansk anda. Åtminstone i öst- och mellanstaterna är det
sålunda ytterst ovanligt, att de svenska tjänarinnornas döttrar,
födda och fostrade där ute, varda tjänarinnor. Vi hålla oss
inom det stora svenska Chicago — hvilka yrken och banor
välja Svenskarnes barn där? Det öfvervägande flertalet blir
kvalificerade yrkesarbetare, affärsbiträden, kontorister — clerks —
maskinskrifverskor, stenografer, lärarinnor — de senare, relativt
taladt, ett afsevärdt antal. Men dessa äro just lefnadsställningar
inom hvilka man särskildt i Amerika möter en ganska höggradig
nationell suffisans. Och ibland gör den sig bredast hos
immigrantbarnen. Därmed följer en bornerad ringaktning för föräldrarnes
hemland. Men där ute löpa de skarpa motsatserna parallellt.
Ena dagen mottaga vi ganska osympatiska intryck af en sådan
stämning hos det unga Svensk-Amerika. Andra dagen möta vi typer,
som utplåna den artens intryck och ge oss motsatta. Det är unga
män och kvinnor, som, mestadels uppfödda i farmarebygder,
genomgått Augustanasynodens eller Svenska Missionsförbundets
läroverk och därefter åtnjutit universitets- eller likvärdig bildning
— i stor utsträckning intagande, begåfvade för att ej säga
briljanta män och kvinnor, hysande ett lifligt intresse för Sverige.
Svenskarne i Amerika äro ingalunda clannish i samma
mening som polacker, litauer, judar o. a. De ådagalägga dock en
stark samhörighetskänsla med hvarandra. Och äfven när de
flytta bort från de speciella kolonierna, tillhöra de i regel svenska
kyrkor — någon enstaka gång ha dock dessa kyrkor antagit
engelskan som sitt hufvudspråk. I vidsträckt omfattning ingå
de äktenskap inom sin nationalitet. Läkare och advokater af
svensk härkomst söka sin klientel inom de svenska settlements.
Denna äfven i andra och tredje led vidmakthållna samlefnad och
samkänsla utgöra en borgen för att svenskheten i Amerika ej på
långa tider skall utplånas och att den skall lefva också i de
kretsar inom hvilka det svenska tungomålet tystnat.
24 Svensk Tidskrift 1913.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
