Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Svensk-amerikanarne och Sverige. Af E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326 E. H. THÖRNBERG
Sveriges andra stad och ge oss ut öfver land och haf till
Amerikas andra stad. I metropolen vid Michigan, ett af de mest
imposanta men också ett af de mest afskräckande monumenten
öfver aderton- och nittonhundratalens brusande och rusande energi
i västervärlden, ha vi tillfälle att besöka nio, tio utpräglade svenska
settlements, större eller smärre områden bebodda så godt som
uteslutande eller åtminstone i stor utsträckning af svenskar och
svenskars barn. Malmö är distanseradt af Chicago såsom
Sveriges tredje stad. Öfver halftannat hundratusental
svensk-amerikaner lefva och sträfva här i de mest skiftande ställningar, från
domaren, universitetsprofessorn och »skyscrape»-byggaren till
portvakten, tidningsförsäljaren och hjälpgumman. Medan
Göteborg 1911 hade 64,000 invånare i barn- och ungdomsåldrarna
upp till 20 år, belöpte sig 1912 Chicagos svensk-amerikanska
befolkning under 21 års ålder till öfver 46,000 \ — Vi fortsätta
vår färd allt längre ut i västern. Vi komma bort till rena
jordbruksbygder, till små och medelstora städer. Institutionerna,
åskådningarna, sedvänjorna äro så vidt skilda från dem vi äro
förtrogna med i våra svenska hemtrakter — det må nu vara
bondebygder eller herregårdsbygder, med deras speciella kynne,
deras sociala struktur, eller landsortstäder, med deras gamla hus,
gamla släkter och gamla vanor. Här ute möta vi kanske
dagligen namn med hvilka vi voro bekanta hemma i bygden; här
äro de svenska landsortstädernas borgarfamiljer representerade;
här träffa vi typer från de svenska industrisamhällenas
fackföreningsvärld. I ganska stora jordbruksdistrikt är det svenska
elementet förhärskande, de svenska kyrkorna dominera i viss
mån det religiösa lifvet, skolhusen fyllas af barn med svenska
eller angliserade svenska namn. Och inne i städerna samlas
vi till fester och samkväm i Phoenix’ hall eller Lincoln’s hall,
hvarest sjungas de visor som sjöngos vid hembygdens gillen, och
uppföras de lekar som vi minnas från hemstadens julkalas.
Och när vi hunnit göra en serie sådana iakttagelser, då griper
oss, med en makt som aldrig tillförne, det faktum att ett stort
stycke Sverige ryckts loss för att lefva och utveckla sig på det
västra halfklotet.
Dessa hundratusental äro svenskar — ofta af det renaste blod
som flyter inom våra landamären. Och dock äro de ej längre
svenskar. Äfven de som födts och fostrats i det gamla landet
1 1,400 födda i Sverige och 44,700 födda i Amerika, barn af svenska fäder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
