Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Vårt sjunkande födelsetal. Af Ludvig Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320 LUDVIG WIDELL
att fästa sig vid de oerhördt låga talen för Stockholm och den
utomordentliga minskning de undergått på endast tjugu år.
Gottland har sedan gammalt varit beryktadt för sin ringa
äktenskapliga fruktsamhet, men i våra dagar äro Gottlands
siffror att betrakta såsom rent af tillfredsställande i jämförelse
med Stockholms. Nyligen utgaf en tysk vetenskapsman en bok
om »Das sterile Berlin», med samma fog kan man tala om det
sterila Stockholm. Den låga äktenskapliga fruktsamheten
häntyder gifvetvis på allvarliga sociala och etiska missförhållanden,
särskildt om man därjämte tager i betraktande, att de oäkta
födelserna i Stockholm äro talrikare än kanske någonstädes eljest
i Sverige och måhända i hela världen. Äfven landsortsstäderna
hafva betydligt lägre fruktsamhetstal än landsbygden, ehuru de
visserligen i jämförelse med Stockholm té sig i en gynnsammare
dager.
Att fruktsamheten i äktenskapen är stadd i sjunkande, är
emellertid icke något för Sverige egendomligt. Så godt som
öfverallt i Europa utom i Balkanstaterna möter man samma
företeelse, som i ständigt stigande grad är föremål för ej blott
vetenskapsmännens utan i minst lika hög grad allmänhetens
intresse och — oro. Hur födelsetalet sedan år 1897 utvecklat
sig i alla viktigare europeiska stater med en ordnad
befolkningsstatistik, framgår af diagrammet på följande sida, hvilket
emellertid afser samtliga lefvande födda och ej blott de äkta
födda.1
Såsom framgår af diagrammet, är födelsetalet i Sverige f. n.
lägre än i något annat land med undantag af Frankrike,
Belgien och Irland, som hafva ännu lägre siffror, samt England
och Schweiz, hvilka torde stå ungefär i jämbredd med Sverige.
Härvid äro emellertid äfven de oäkta födda inbegripna.
Frånräknas dessa, som ju i Sverige äro synnerligen talrika, sjunker
Sveriges siffra under både Irlands och Belgiens; för år 1911
torde nämligen antalet inom äktenskap lefvande födda barn
kunna beräknas till 20.4 i Sverige, 21.6 i Belgien och 22.6 i
Irland, allt per 1,000 inv- Endast i Frankrike är det relativa
antalet äkta födda lägre än i Sverige. Emellertid förorsakas
det låga födelsetalet i Sverige icke af en låg äktenskaplig frukt-
1 För åren 1911 och 1912 äro uppgifterna i regel preliminära; för enstaka
länder är- detsamma förhållandet äfven med uppgifterna för ett eller annat
föregående år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
