Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - Svenska synpunkter på svensk utrikespolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
företeelse äfven om som regel de från olika håll framkomna
inläggen just icke alltid imponera genom öfverdrifven sakkunskap eller
realistisk syn på läget och dess kraf. På ansvarigt håll har man
tagit betäckning bakom slagordet om en under alla skiften bevarad
obrottslig neutralitet. En dylik position må visserligen i åtskilliga
lägen vara den tryggaste ställningen, i andra en lämplig
operationsbas, men den erbjuder därför ingalunda någon allmängiltig och
uttömmande lösning af de möjliga eller sannolika problem, som i en
kris komma att framställa sig.
För icke länge sedan har i den utrikespolitiska diskussionen ljudit
en stämma, som just i dylika frågor torde kunna påräkna en
särskild uppmärksamhet, nämligen professor Harald Hjärnes. Den som
söker hemul för hans auktoritet på det utrikespolitiska området kan
ju lämpligen läsa om hans uttalanden vid den tidpunkt, då vi
befunno oss på det rysk-japanska krigets tröskel eller lägga bredvid
hvarandra de sidor i broschyren »Unionsfaran», där han framlade
sitt framtidsperspektiv på unionskrisens afveckling och de traktater
af den 26 okt. 1905, som utgöra hufvudhandlingarna i den
bankrutterade unionsfirmans likvidation. Den som så gör skall säkerligen
nödgas medge att professor Hjärnes utrikespolitiska prognoser i
klarsynthet torde stå framför ungefär det mesta af hvad som i den vägen
under senare år presterats i vårt land. I ett i Linköping den 25
mars hållet tal har han nu behandlat vårt fäderneslands läge inåt
och utåt och därvid särskildt dröjt vid den utrikespolitiska
situationen och dess återverkan på våra förhållanden. De dithörande
uttalandena synas vara af så pass stort intresse, att ehuru på sin tid
sammandragna referat varit sydliga i dagspressen, här nedan en
något utförligare redogörelse lämnas, sedan talet i fråga nu in extenso
utkommit af trycket.
Efter att inledningsvis ha analyserat »den växlingsfulla oro, som
gripit hela vårt så ofantligt utvidgade statssystem» och betonat denna
oros samband med »hvad som kallas den fredliga odlingens
utomordentliga framsteg» öfvergår talaren till att behandla Sverige i det
nuvarande världsläget. Först karakteriserar han med följande beska
ord vårt »kallblodiga fredslugn» sådant detsamma äfven på ansvarigt
håll manifesterat sig under den sista Orientkrisen.
»Ett århundrades fred har vant oss att liksom från de ostörda åskådarnas
bänkar med esomoftast förströdda blickar följa de skakande skådespel, som
där ute i världen upprullas för oss till största delen blott i tidningarnas
skiftande biografteatrar. Vårt eget s. k. »afskilda läge», som ständigt framhålles
till vår hugnad äfven från sådana håll, där man borde veta litet bättre, anses
skänka oss en oförgriplig rätt att njuta af vår upphöjda ställning öfver de
tvistande och kämpande makternas fåfängliga och blodiga äflan, att uttala våra
domslut öfver kungars och republikers dårskaper, att efter våra tillfälliga
känslor utskifta våra välönskningar eller våra olycksprofetior ibland de upprörda
folken. Vi själfva äro ju snart sagdt de enda riktigt opartiska, neutrala,
fredsälskande och rättvisa, för såvidt nämligen som vi få någon tid öfver, i våra
egna allvarsamma inbördes affärer och processer, att befatta oss med
grannarnas och de kuriösa främlingarnas tomma bråk, som kanske, när allt kommer
omkring, ändå egentligen är allenast ett utvärtes flyktigt spektakel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
