- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tredje årgången. 1913 /
266

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Intryck och bilder från Grekland och Macedonien. Af Th. Rudenschöld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

266 TH. RUDENSCHÖLD

främlingens uppmärksamhet. På sjukhusen lågo de talrikt såsom
sårade; och såsom konvalescenter eller frivilliga, väntande att
sändas till armén, mötte man dem på gatorna. Högväxta, smärta
och smidiga, med eld i blicken och energi i rörelserna stucko
de af från grekerna i öfrigt som fullblod från tarfliga ponies.
I Venizelos’ person har Kreta tagit ledningen af det moderna
Grekland, och min tro är, att det nya Hellas’ framtid i
väsentlig mån kommer att byggas af kretensare. I antiken kom en
gång kulturen från Kreta till Peloponnesos, och hvarför kan ej
en ny renässans från den ryktbara gamla ön strömma in öfver
fastlandet? Historien upprepar sig ju gärna, och på nytt
kanske besannas det gamla ordspråket: »ex oriente lux».

Från besöken i krigsministeriet hemförde jag de första af de
intryck, som blifvit mina varaktigaste: Greklands kolossala
kvantitativa kraftutveckling och dess medborgares lysande
offervillighet för fosterlandets sak. Liksom de flesta Balkanstaternas
är äfven Greklands härordning afsedd att vid mobilisering
fördubbla den i fred stående härens enheter och dessutom
uppsätta trupper för sekundära ändamål, fästnings-, etapp- och
besättningstrupper, depåtrupper samt talrika
landstormsafdel-ningar. Sedan i februari 1912 air den grekiska armén på fredsfot
indelad på fyra arméfördelningar, och i enlighet härmed
mobiliserades i september och oktober en fälthär på åtta
arméfördelningar och en själfständig kavalleribrigad. Härtill kommo
en mängd afdelningar afsedda för ofvan antydda ändamål, l
december torde man haft omkring 250 tusen man under vapen,
af hvilka ungefär 215 tusen kunde räknas till härens reguljära
trupper; återstoden tillhörde dels marinen, dels frivilliga
afdelningar. Och det är väl att märka, att den verkligen förberedda,
ehuru visserligen kvalitativt svaga organisationen synes varit
genomgående, och improvisationerna nog så fåtaliga. För att
fatta innebörden af denna kraftutveckling torde en kort
jämförelse vara på sin plats. Grekland räknar något öfver 2.6
millioner invånare. Sverige med sina 5.6 millioner uppsätter en
fälthär af i stort sedt sex arméfördelningar. En svensk
kraftutveckling, stående i proportion till Greklands, skulle föra
omkring en half million soldater under fanorna och ställa till vårt
förfogande en fälthär af minst sexton arméfördelningar. Var
det då underligt, att man inför spörsmålen om vårt folks
möjligheter att i allvarets stund sätta in sin kraft kände sig rätt så
svarslös?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:19:28 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1913/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free