- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tredje årgången. 1913 /
250

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Undervisningen i fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst vid Tekniska Högskolan. Af J. G. Richert - Organisationen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fastställdes, hvad som tillhör hvart och ett af de med hvarandra
besläktade ämnena grafostatik, brobyggnadskonst, byggnadsstatik
och byggnadsteknik, så skulle å ena sidan förhindras mycket
onödigt arbete, och å andra sidan ett och annat viktigt kapitel
befinnas vara förtjänt af en långt mera ingående behandling.

Vid Tekniska högskolan saknas för öfrigt icke blott kontakt
mellan lärarna utan äfven kontakt mellan lärare och elever.
Utan att vilja införa universitetens »universella broderskap»
anser jag dock beklagligt, att ynglingar af några och tjugu års
ålder behandlas såsom skolpojkar. Det är ej så många år,
sedan pliktsystemet afskaffades, men uppropen och kontrollen
drifvas ännu för långt. Det finnes lärare, som anteckna en elev
såsom frånvarande, äfven om han anmäler sig omedelbart efter
uppropet, andra som kontrollera elevernas närvaro flera gånger
under hvarje konstruktionsöfning. Dylikt pedanteri är med
förlof icke alls högskolemässigt och omöjliggör ett förtroendefullt
förhållande mellan elever och lärare. Ett visst antal
försummade lektioner sänker elevens flitbetyg, äfven om han med
heder genomgått alla pröfningar, och medför en ofta alldeles
oförtjänt prickning. Betyg i flit och uppförande passa för
skolpojkar, ej för högskolestudenter.

Den som bör vara högskolans sammanhållande kraft,
elevernas såväl som lärarnas gemensamme chef och vän, är
högskolans rektor. Men ledningen af högskolans angelägenheter har
tyvärr icke ansetts vara af den betydelse som den förtjänar.
Teknologiska institutet hade sin öfverdirektör, som helt och
hållet ägnade sig åt dess förvaltning, Tekniska högskolan anses
icke behöfva mer än den tid och det arbete som en
tjänstförrättande professor kan afstå. På detta sätt blir rektorn icke
någon verklig chef utan reduceras egentligen till lärarkollegiets
ordförande. Då nu millioner offras på högskolans utvidgning,
vore det väl ej för mycket begärdt, om dess ledning skulle
befinnas kräfva en mans odelade tid och krafter. En sådan chefs
kanske viktigaste uppgift skulle blifva att kontrollera de
fastställda studieplanernas efterlefnad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:19:28 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1913/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free