Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litteratur - En bok om landtbrukets historia under 1800-talet. Af Curt Rohtlieb - Balkankriget i ord och bild. Af L—ts - Valdemar Langlet och Ivan T. Aminoff: Kriget på Balkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206 LITTERATUR
fessor Juhlin-Dannfelts arbete därför en betydande och varaktig vinst,
hvars värde måste skattas högt äfven för den belysning det sprider
öfver många aktuella frågor.
Curt Rohtlieb.
BALKANKRIGET I ORD OCH BILD
Det stora Balkankrigets såväl militära som diplomatiska händelser
ha af en åskådande samtid betraktats med ett med förvåning
blandadt intresse. De relativt obetydliga och länge en smula föraktade
kristna Balkanstaternas stora framgångar följde på hvarandra med
en på förhand oanad hastighet och precision, och den turkiska
arméns i tidigare krig förvärfvade utomordentliga rykte visade sig icke
motsvara den nuvarande verkligheten. Större öfverraskning beredde
dock den europeiska stormaktsdiplomatiens på de allra flesta punkter
lysande fiasko. De allierades raska och säkra uppträdande vid
krigsförklaringens förberedande och förverkligande ställde makternas råd
inför dess första uppenbara desavouering, och kanonernas dån vid
Podgoritsa och Mustapha Pascha innebar ett föga artigt svar på
stormaktskabinettens allvarliga »förbud» mot ett fredsbrott. Den
»räddande» status-quo-formelns snara läggande på hyllan är det andra
momentet i de mäktiges misslyckade förmyndarskapsutöfhing, och de
senare krampaktiga Sträfvandena efter nya och lyckligare normer för
en upprätthållen auktoritets ofrånkomliga domslut ha tills dato icke
uppnått något resultat, som medfört ett kännbarare tryck på de
krigförandes handlingsfrihet. Krigets ännu icke uppnådda slut ger
måhända makterna tillfälle att återställa sitt förlorade anseende, men
ingen omöjlighet förefinns för att olika maktgrupperingars stridiga
intressen i fortsättningen liksom förut förfuska den fridstiftande
enighetens mödosamma mäklarevärf eller till och med tända nya
brännbara ämnen, som på större eller mindre afstånd från brandplatsen
hela tiden hotat att fatta eld.
Allmänhetens spända uppmärksamhet på de krigiska
förvecklingarna har helt naturligt på olika håll gifvit anledning till utgifvande
af sammanfattande »handledare» genom de ofta motsatta
tidningsuppgifternas labyrinter. Några djupare syften fullföljer icke heller
det svenska verk som här blir föremål för ett kortfattadt
omnämnande: Valdemar Langlet och Iwan T. Aminoff, Kriget om
Balkan, Åhlén & Åkerlunds förlag, Göteborg, om det också
villigt måste erkännas, att det i sin genre fyller mycket höga
anspråk. Arbetet, som utkommer i häften, från början beräknade till
20 å 25 hvaraf omkring 15 nu äro färdiga afser, såsom förläggarne
angifva, att i populär form lämna den fullständigaste framställning
af kriget, dess orsaker, utbrott, förlopp och resultat. Huruvida det
skall vara möjligt att få med allt detta inom den angifna ramen
torde vara tvifvelaktigt, då materialet på grund af krigets
opåräknade långa fortsättning väsentligt ökats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
