Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 3
- Litteratur
- En bok om landtbrukets historia under 1800-talet. Af Curt Rohtlieb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väfning och spinning, som ej kunde vinna terräng, trots all
uppmuntran från akademiens sida; akademien präglade t. o. in. en särskild
jeton med följande poetiska inskrift:
»Till heder för den kvinna
som fint och snällt kan spinna.»
Redan på 1820-talet inträdde emellertid en påfallande afmattning i
akademiens verksamhet. Tillfälliga och personliga orsaker buro
skulden, men reaktionen, som hade sin motsvarighet äfven i
förhållandena utomlands, berodde utan tvifvel delvis på ekonomiska
svårigheter för landtbruket och på ett visst stillestånd i det vetenskapliga
arbetet efter Thaer och före Liebig. På många områden, exempelvis
i fråga om växt- och djurförädling, hade den vetenskapliga grunden
varit för osäker. Och äfven när frågan om produktionens höjande
bragts till en lycklig lösning, visade sig hindren att ekonomiskt
tillgodogöra sig rönen svårare att öfvervinna. Får man döma af
utvecklingen, kan svagheten i det senare afseendet betecknas som långt
mera inrotad än i det förra.
Både för akademien och för landtbruket började emellertid med
1840-talet en tid af framåtskridande. Sammanhanget är måhända mera
tillfälligt än verkligt. Ny ledning inom akademien och förbättrade
konjunkturer för jordbruket sammanföllo i själfva verket både vid
1840-och 1860-talets inträde. Någon mera betydande praktisk insats från
akademiens sida i näringslifvets utveckling kan man knappast spåra förr än
ett godt stycke in på 1860-talet, då landtbrukskemien fått en fastare
vetenskaplig grund. Ett väsentligt hinder för en sådan inverkan
härrörde utan tvifvel från den obenägenhet som statsmakterna under de
abstrakt liberala idéernas tid hyste mot ett direkt ingripande i
näringslifvet. Äfven Landtbruksakademien, af hvilken man hade kunnat
vänta en målmedveten och värdefull insats för att göra tidens
vetenskapliga rön fruktbärande, kan knappast sägas ha fullt motsvarat
förväntningarna. Genom litteratur och undervisning i olika former
sökte den emellertid verka för rationellare metoder. De
vetenskapliga teorierna betraktades dock länge, måhända ej alldeles oförskylldt,
med misstro från det håll där intresset bort vara störst.
Karaktäristisk är den njugghet hvarmed landtbruksinstituten behandlades,
samtidigt med att universiteten äfven från landtmannahåll
understöddes med en för tidsförhållandena erkännansvärd frikostighet.
Landtbruksakademien fick länge arbeta utan tillräckligt stöd från
statsmakterna, och när rikligare medel sent omsider anslogos för en
vetenskaplig försöksverksamhet i stor stil, blef denna undandragen
akademiens förvaltning. Det grundläggande arbetet för att genomföra och
efter svenska förhållanden utbilda vetenskapliga metoder för
landtbruket har dock akademien äran af.
Jordbrukets uppsving under större delen af 1800-talet synes
emellertid i det hela hafva berott mera på den trägna nyodlingen,
utdikningen och den grundligare bearbetningen af jorden än på framsteg
i arbetets rationella planläggning. Först vid århundradets slut kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:19:28 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1913/0212.html
