Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Staden vid Bosporen. Af B. O. Aurelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. O. AURELIUS
helgedom i öster skall för beständigt tänkas förblifva Islams
egendom. Konstantinopel öfverflödar för öfrigt af minnesmärken,
ehuru det naturligtvis i detta hänseende icke kan jämföras med
Rom. Nyare gräfningar ha bragt i dagen minnen från den
gamla grekiska eller byzantinska kulturen, exempelvis kejsarnes
hippodrom, de gamla Delfiormarna m. m.
Patriarkatet i Östern företedde ej några märkligare
förändringar, jämfördt med den västerländska kristenhetens lifaktiga
europeiska mission med
Rom som utgångspunkt,
förrän den stora schismen
mellan påfven och den
ekumeniske patriarken
inträffade i midten af
1000-talet och för
oöfverskådliga tider skilde den
orientaliska kyrkan från den
latinska.
Alltjämt förblir
emellertid Konstantinopel ett
hägrande mål för de
kringboende folken, asiatiska
såväl som europeiska. Efter
nyssnämnda tidpunkt blef
det framför allt korstågen,
hvilka kommo att gifva
ökad betydelse åt
Konstantinopel, som för dessa
vandringsskaror af klerker och
riddare blef en genomfartsort, ett hinder eller en pådrifvare.
Peters af Amiens skaror drogo 1096 genom Ungarn och
Bulgarien till Konstantinopel, där kejsar Alexios Komnenos —
grundligt besviken på denna korsfararhär — skyndsamt lät föra det
sällsamma följet öfver Bosporen.
I slutet af samma år öppnar grefve Hugo af Vermandois det
första korståget med dess bekanta riddare Raimund af Toulouse,
Bohemund af Taranto, Gottfrid af Lothringen och Robert af
Normandie. Den sluge Alexios, som begärt påfven Urban II:s
hjälp mot seldsjukerna, såg med förfäran dessa 100,000
järn-klädda ryttare och en stark flotta närma sig men förstod ge-
Det inre af Validé-moskén.
Foto juli 1910. E. Aurelius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
