Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Riksdagens viktigaste fråga. Af Gösta Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 RIKSDAGENS VIKTIGASTE FRÅGA
Från förslagsställarnas och de eventuellt förefintliga
anhängarnas sida har, innan kungl, propositionen framlades,
offentligen icke något bemötande lämnats af den sålunda framförda
kritiken, om man frånser artikelserier i Social-Demokraten,
Dagens Nyheter och Stockholms Dagblad, i de båda senare
tidningarna i hufvudsak tydligen härrörande ur gemensam
källa, i den förra författade af herr Branting, en af
kommittébetänkandets undertecknare. Den taktik som
bedrifvits i dessa artiklar har gått ut på att försöka få
allmänheten att tro, att kritiken i fråga så godt som uteslutande
är baserad på »fattigvårdssynpunkter», och att under
allehanda höflighetsbetygelser sedan insinuera att dessa
synpunkter vore dikterade af någon slags jalousie de métier gentemot
folkförsäkringen — båda delarna ungefär lika vilseledande. Att
fattigvårdsmännen enhälligt reagerat mot förslaget beror
gifvetvis endast därpå, att de mer än några andra sitta inne
med praktisk erfarenhet, bland annat intim kännedom om
lefnadsvanorna och tänkesätten hos de befolkningslager som
skulle beröras af förslagets bestämmelser, och därför bäst
kunna bedöma de vådor som dessa enligt deras förmening
skulle innebära för vårt folk. Och att beteckna den
verksamhet som bedrifves exempelvis af professorerna i
nationalekonomi vid våra universitet och högskolor, flera
framstående affärsmän, försäkringstekniker m. fl., hvilka offentligt
yttrat sig i denna sak, såsom fattigvård, torde väl ändå kunna
anses såsom begreppsförvirring. För öfrigt kan knappast
sägas, att dessa artiklar ha haft mycket i sak att komma
med utöfver hvad som kan inhämtas af det torftiga
kommittébetänkandet.
Den i dagarna framlagda kungl, propositionen i ämnet har
icke tagit något egentligt intryck af den framkomna kritiken.
Visserligen har man här och där rent mekaniskt gjort några
smärre kompromisser, men i princip står Kungl. Maj:ts
proposition helt och hållet på samma grundval som
kommittébetänkandet.
En afgjord förtjänst hos civilministerns anförande till
statsrådsprotokollet i denna sak är, att han åtminstone klart
uttalar grundtanken för hela det föreliggande förslaget. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
