Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Litteratur - Ur 1912 års historiska litteratur. Af Carl Hallendorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 UR 1912 ÅHS HISTORISKA LITTERATUR
ärelystnads mål, den akademiska fåtöljen, kan ej vara något säkrare
konstitutorial på litterärt snilleskap än hans funktion som envoyé
på diplomatisk mästareställning. Men detta oväsentliga åsido, alla
Tegnérs beundrare lära lifligt tacka förf., att han låtit oss på ett helt
annat sätt än förut stifta bekantskap med friherrinnan på Sireköpinge,
Tegnérs biktmoder och goda samvete, tillika själf en högst betydande
utöfvare af brefskrifningens eleganta konst. Om det i allo varit
berättigadt att låta Tegnér så starkt dominera i boken, därom kan blott den
som pröfvat källskrifterna döma, men spörsmålet må ju uppkastas.
Säkert är, att bekantskapen med Martina von Schwerin lönar sig.
Ovillkorligen dyker upp för tanken en annan ungefär samtidig duo:
Geijer och Malla Silfverstolpe. Det råder intet tvifvel om,
hvilkendera af de båda damerna, som är personligen intressantast, eller
skulle någon tänka sig den lilla snälla Malla som »Geijers biktmoder»?
Valet af kvinnliga umgängesvänner är äfven det betecknande nog för
den djupa skiljaktigheten mellan Tegnér och Geijer.
Talrikare än de moderna skildringarna af äldre tider hafva i den
senaste bokfloden varit dessa äldre dagars vittnesbörd om sig själfva
Bland sådana måste först och främst nämnas tvenne märkliga
Erikars märkliga dagböcker: konung Erik XIV:s, samt Erik Dahlbergs.
Båda ha förut delvis varit i tryck tillgängliga men ha nu
fullständigt utgifvits. Bibliotekarien grefve C. M. Stenbock har sålunda
i serien »Skrifter utgifna af Personhistoriska samfundet»
publicerat Erik XIV:s Almanacksanteckningar, hans dagböcker,
ritningar och musiknoter i urval (Sthlm 1912. P. A. Norstedt &
Söner). Härunder inneslutas Eriks dagboksanteckningar åren 1566
och 1567; några af hans musikaliska anteckningar från fängelsetiden,
gjorda i ett ex. af Strabos -De situ orbis»; syllogismer, namnlistor och
teckningar, ritade eller skrifna i margerna till ett ex. af »Opera M.
Antonii Goccii Sabellici» ; korta daganteckningar samt namnlängder i
margerna till ett ex. af »Stadii Ephemerides> (en astrologisk almanacka).
Så godt som alla dessa anteckningar med undantag för 66—67 års
dagböcker härröra från fångenskapen, en god del äro så att såga
ristade med trästicka samt sot och vatten, sedan fångvaktarnes
misstänksamhet fråntagit den forne konungen alla vanliga skrifmaterialier.
De som regel på latin gjorda anteckningarna ha af utgifvaren icke
blott aftryckts utan ock öfversatts, likväl icke fullständigt,
tilläfventyrs heller icke utan en viss frihet i tolkningen. Åtskilliga
afbildningar i texten samt 29 planschbilagor med talande prof på Eriks
konstnärliga anlag förhöja värdet af den särdeles intressanta
volymen. — Det vore i hög grad önskligt, att dessa Erik XIV:s
anteckningar gjordes till föremål för ingående studier under fullständigt
utnyttjande äfven af det arkivaliska källmaterialet. Många af de
lakoniska anteckningarna i Ephemeriderna (t. ex. »Uxor»), hvilka
utgifvaren synes tolka såsom utrop och uttryck för en ögonblicklig
stämning, torde snarare vara intensivt koncentrerade
dagboksnotiser. Är det för djärft att i de rastlöst åter och åter upptecknade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
