Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Psalmboken som konstverk. Af Emil Liedgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1695:
Ser liljorna, hvilka upprinna
på markene, när hon är grön,
de intet arbeta och spinna;
dock är deras fägring så skön,
att Salomo, fast han var mäktig,
var ej i sin klädnad så präktig,
som ett af de blomstren är.
1819:
Se, liljorna kunna ej spinna,
dock lifvar dem himmelens fläkt.
Hvad färger och fägring vi finna
i all deras talrika släkt!
Själf Salomo, lycklig och mäktig,
bar icke en klädnad så präktig
som deras förtjusande dräkt.
Som synes är Wallins ordval ingalunda afvägdt efter originalets
anda och ton— strofen är starkt moderniserad. Det lider
knappast något tvifvel, att ej t. ex. Atterbom skulle lyckats restaurera
psalmen med finare känsla för originalets folkviseton, än Wallin
förmådde.
Men gentemot åberopandet af hvad äldre psalmboksredaktörer
fördristat sig till, invänder man naturligtvis: vår tid har lärt sig
respektera författarens rätt på ett helt annat vis än äldre tider.
Man får inte behandla mogna mäns för sin tid fullödiga
diktverk som skolpojkskrior. Nej! Men så behandlar ej heller 1911
års psalmboksförslag våra äldre psalmförfattare. Att söka
inbilla sig och andra något sådant är tecken till bristande
urskiljningsförmåga. Afsikten är inte att på något vis ingripa på det
litterära och konstnärliga området genom att försköna eller
förbättra de ursprungliga författarnes skapelser utan blott att i en
kyrkans bok företaga en del af kyrkliga skäl välbehöfliga ändringar.
Därför företagas än i dag ändringar i t. ex. Gerhardts psalmer i
tyska psalmböcker. Psalmboken är inte och har aldrig varit
och kommer aldrig att bli en litteraturhistorisk textbok för
akademiska proseminarieöfningar utan en kyrklig sångbok och en
det kristna hemmets andaktsbok. De ändringar, som företagas
vid en psalmboksrevision, ha ingenting att göra med författaren,
endast med församlingen. Många äldre psalmböcker upptogo
inte ens författarnamnen, och en man som Geijer kunde en gång
på J. W. Beckmans tillfrågan om författarskapet till en psalm (n:r
159 i 1819) inte säkert erinra sig, om han hade del i författarskapet
eller inte. Intresset för psalmförfattarens personliga tankegång,
uttryckssätt" etc. är något sekundärt — psalmens hufvudsyfte är
och blir det, som Wallin uttryckte så: »en äkta psalm . . . sjunges
ej eller läses, på det smaken må renas, världskännedomen höjas
och språkfärdigheten förkofras, utan blott för hjärtats rening,
andaktens höjande och själens förkofran i tro, hopp och kriste-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
