Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - En synpunkt i läroverkslärarnas utbildnings- och lönefrågor. Af August Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<~>18 AUGUST JOHANSSON
darden, så skall det i längden visa sig omöjligt att hålla
lönestandarden uppe. Kanske behöfver kåren inte riskera att få
direkt sänkta löner, men när ändrade prisförhållanden tid efter
annan göra nya löneregleringar nödvändiga, kommer
läroverkslärare-kåren i jämförelse med andra kårer på efterkälken — i ännu
högre grad än hittills. Och så få vi en läroverkslärarekår med
sjunkande bildning och sjunkande lefnadsstandard.
Hvad detta betyder för lärarnas duglighet i sitt kall, för
läroverkens arbetsresultat och därmed för arbetsresultatet vid rikets
hela organism af undervisningsanstalter från kindergarten till
universitet — på den saken vill jag i detta sammanhang inte
inlåta mig. Men däremot skulle jag vilja väcka till allvarlig
eftertanke öfver den frågan: hvad skulle ett sådant sjunkande
betyda för vårt offentliga lif, särskildt det vetenskapliga och det
kommunala?
Det sägs att vårt lilla fattiga land inte har råd att af sina
ämbetsmän kräfva annan utbildning och att i vederlag gifva
dem annan aflöning än den nödtorftigaste. Jag tror det
vore riktigare att säga: vårt lilla fattiga land producerar inte
något nämnvärdt antal privatpersoner med råd, lust och
duglighet att utan vederlag delta i det offentliga lifvet; därför har
det inte råd att undvara den insats i detta, som en väl
utbildad och väl aflönad ämbetsmannakår gör vid sidan af sin tjänst.
Och den insats, som kommer från läroverkslärarnas sida, är i
jämförelse med andra kårers hvarken kvalitativt eller
kvantitativt den ringaste. När vi läroverkslärare sträfva att hålla oss
uppe i fråga om bildning och ekonomi, så sker det naturligtvis
med tanke på vårt eget och de våras bästa — vi vore väl inte
människor annars — men det sker lika mycket till vår tjänsts
och hela vårt samhälles bästa. Kunna vi hoppas, att de, som
ha större inflytande på danande af samhällets former än vi,
skola inse detta?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
