Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - »Den personliga skolan». Af Gustaf Lindborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»DEN PERSONLIGA SKOLAN» 489
nutidens föräldrar, barnavänner och lärare, göra vårt. Vi vilja
också ’dikta (citeradt och kursiveradt af hr F.), d. v. s. vi vilja
värna om vårt eget lifs syner, tills de afla tankar inom oss
och föda vilja. På så sätt vilja vi ’dikta’ fram människolif hos
våra barn.»
Hvad är nu att säga härom? Det kan synas förmätet af mig
att på det intellektuella planet liksom tumma på dessa herr
Frederiksens rent personliga bekännelser. Men då saken gäller
en princip inom pedagogiken, må det likväl tillåtas mig att
försöka tänka öfver det hela. Det säges så mycket inom
pedagogik, det kännes så mycket, och det tankes så litet. Jag måste
alltså för min personliga del bekänna, att jag icke tror på dessa
hr F:s idéer såsom ledande och grundläggande för skolans
undervisning. Men hvem är då jag, att jag skulle förneka något
sådant, som att elevernas individualitet skall utvecklas? Är icke
detta från min sida nästan rent af obotlig konservatism? Så
långt ha vi väl ändå kommit, att individualitetens utveckling
är något, hvarom alla pedagoger äro ense? Jå, så långt ha vi
nog allesammans kommit, men frågan är just, huru denna
individualitet skall i skolan utvecklas. Frågan är vidare, huru
långt skolan skall våga och kunna gå för att utveckla
individualiteten. Det är där våra vägar skiljas åt. Dock måste
jag först precisera min egen ståndpunkt i några allmänna
ordalag.
Jag anser att ett genomgående, till sina konsekvenser
fruktansvärdt misstag, som gjorts af de moderna pedagogerna, är att de vilja
göra barnen färdiga. Färdiga såväl på det intellektuella
kunskapsplanet som på känslans och viljans plan. Vi återfinna dessa
sträfvanden t. ex. uti fordran, att barnen skola lära sig tala de främmande
språken. Deras »öra» skall uppöfvas. Det logiska
grammatikstudiet skjutes åt sidan, talöfningar införas, latinet utrotas
såsom grundläggande språk etc. Barnen skola vidare inom
naturvetenskapen göras till naturvetenskapsmän i smått.
Historien skall göras »lefvande», så att notiser och historiska
urkunder i original ersätta den gamla s. k. »pluggmetoden».
Geografien urartar till denna erbarmliga, urnaiva s. k.
»hembygdskunskap», som hotar att såsom ett jättevidunder uppsluka alla
andra ämnen; åtminstone har man nyligen äfven i Sverige
hotat med att göra denna »hembygdskunskap» till det centrala(l)
ämnet i folkskolan, märk noga i folkskolan, icke i småskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
