Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Sociala reformer. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412 SOCIALA REFORMER
genom ett lika meningslöst somför mängden afundsvärdtslöseri.
Mot dessa socialetiska faror måste man visserligen ställa, att
jätteförmögenheterna möjliggöra vissa stora konstnärliga,
vetenskapliga eller humanitära företag genom privat initiativ; men
så viktigt detta än är i och för sig, förefaller det icke
tillräckligt att motivera deras tillvaro, ty genom samverkan af flera
personer böra sådana eller ännu större mål i ett stort antal fall
kunna nås, såsom t. ex. pansarbåtsinsamlingen visar, och mot
fördelen af förnuftiga donationer står det slöseri med
nationalkapital som representeras af t. ex. Nobelstiftelsen eller
hittebarnshuset.
Helt annorlunda än med de fritt disponibla stora
förmö-genheterna förhåller det sig däremot med många orörliga
förmögenheter, såsom stora egendomar eller familjeföretag;
de skapa tämligen oundgängligt en social ansvarskänsla, som
den fritt disponibla förmögenheten sällan åstadkommer. Men
framför allt går det ej an att öfverföra domen öfver
jätteförmögenheterna på de medelstora och små förmögenheterna;
utan dem är det privata initiativet till stor del omöjligt, och,
än mera, det är därförutan omöjligt att få en klass af
människor som utan risk att svälta ihjäl kunna förfäkta hvad
de anse rätt utan tanke på de maktägandes gunst och
mängdens popularitet — detta erkännes t. o. m. ibland från
socialdemokratiskt håll i afseende på de få af deras egna som
kunna existera utan förtroendemanna- eller redaktörsarfvoden.
Men en samhällsordning, som behölle dessa medelstora
förmögenheter och lyfte de lägre lagren högre upp, men
bortskaffade de privata jätteförmögenheterna, skulle så till vida
otvifvelaktigt skapa ett bättre tillstånd än det nuvarande.
Det var alltså ej af kärlek till den nutida bristen på
ekonomisk jämlikhet som det det nyss påstods, att den
ekonomiska utjämningen icke innebär fattigdomens afskaffande
utan något annat och t. o. m. motsatt. Det påstods i stället
därför, att saken förhåller sig så. Om de stora privata
förmögenheterna skapas genom verksamheter, som tillföra
samhället någon den minsta vinst utöfver den som tillfaller
företagaren, så har ju fattigdomen minskats genom dessa
privatförmögenheters tillkomst; och om dessa nationella
vinster förutsätta privata vinstmöjligheter för att uppstå, så skulle
fattigdomen ökas i stället för att minskas, om de senare möj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
