Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor - En engelsk röst om faran i norr - Amerikanska samhällsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400 DAGENS FRÅGOR
åberopar där en redan 1900 af honom som krigsminister uppsatt
promemoria, där han äfven rör vid gränsen mot Sverige. Dess södra
del anser han svara mot Rysslands behof, »men den norra är alltför
artificiellt dragen och ofördelaktig för Ryssland, i det den afskär Finland
från Norra Ishafvet och ger all dess kust åt Norge». Efter en
förklaring, att Ryssland naturligtvis gärna skulle se »en omstakning af
denna del», reserverar han sig försiktigtvis med att »de fördelar, som
kunde vinnas, äro alltför obetydliga för att berättiga till en strid om
dem», men tillägger därpå: »Emellertid kan situationen på detta
stycke af vår gräns icke anses vara allt som är att önska.» Mr
Whitford understryker, att dessa betraktelser härröra från tiden före
kriget i Ostasien, och antyder, att Rysslands hejdande där torde gifva
anledning till »en ännu större trängtan efter en justering af den
svenska gränsen och en bas på Norges kust».
I starka färger målar han de vådor för England, som
genomförandet af dylika önskningar med deras konsekvenser skulle
medföra — en stark rysk flottbas vid Atlanten, ökade svårigheter för
Englands lifsmedeltillförsel och handel under krig, Köpenhamn i
främmande händer, Östersjön ett ryskt haf o. s. v. Naturligtvis vore
det ytterst bedrägligt att vänta sig något gehör för hans förmaningar till
det egna landets statsmän att med hänsyn därtill sätta stopp för
russificeringspolitiken i Finland. Det är dock icke utan intresse att
finna den internationella innebörden af de ryska
expansionstendenserna norrut observerad äfven på engelskt håll.
Den väldiga nordamerikanska republiken,
härskaren öfver nästan en världsdel, där den
sammansmält 92 millioner af all världens olika raser och folk till en ny
nationalitet med gemensam kultur och gemensamma ideal, den första
moderna demokratien i stor stil, frihetens och guldets förlofvade
land har ända från sin första uppkomst gett europeiska iakttagare
anledning till ett otal beskrifningar och analyser af dess samhällslif,
ekonomi och kultur. De flesta af dessa äro nog oaktadt sin ofta
anspråksfulla form af ganska problematiskt värde; och de tyska
professorer som efter en semestermånad i Amerika pläga begåfva
samtiden med digra och dyra volymer, där de amerikanska
samhällsförhållandena utredas från grunden på basis af några veckors vistelse
i staterna på kontinentens östkant, bruka vara ett tacksamt föremål
för amerikanskt skämtlynne och nedlåtande öfverseende gentemot de
mindervärdiga varelser som ej ha förmånen att lefva under »the står s
and stripes’» upplysta välde. Å andra sidan ha från europeiska
författare, vetenskapsmän och politici utgått arbeten, som också af den
själfkäre amerikanen erkännas stå öfver allt hvad t. o. m. i hans
eget land presterats i ämnet, både i fråga om sakkännedom och
analytisk förmåga.
Hos oss har båda dessa sorters Amerikalitteratur varit mycket
litet företrädd, såväl hvad öfversättningar som original beträffar. De
Tocqnevilles klassiska skildring från republikens barndom, som på
Amerikanska
samhällsproblem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
