Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - En socialdemokratisk upplysningsbok. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och borde ge dem anledning till allvarlig eftertanke; men så som
det här framställts och för den publik det gäller föreligger ett
betänkligt dokument.
I afseende på inkomtsfördelningen framställes naturligtvis på
vanligt sätt det stora antalet små inkomsttagare, som blott ha en
liten del af den samlade inkomsten (inkomsttagarna mellan 500 och
2,000 kr. äro 77 ½ % af hela antalet i statistiken upptagna,
men ha blott 49 ½ % af motsvarande inkomst); och detta begagnas
till åtskilliga verkningsfulla grafiska framställningar.
Behandlingen af materialets rent statistiska beskaffenhet är såvidt jag
kan se i hufvudsak formellt riktig, men reellt ganska försåtlig.
Så t. ex. har förf. på ett annat ställe i boken (s. 56) med starka
ord understrukit att fastighetsinkomsterna äro alldeles för lågt
upptagna; här, där den för låga taxeringen af små jordbrukare
kommer småfolkets inkomster att se mindre ut än de äro, sägas
dessa siffror blott vara »af högst problematiskt värde» (s. 73)
— utan ett ord om den riktning hvari resultatet genom dem
blir felaktigt. Att en hel del andra innehafvare af
naturainkomster taxerats för lågt nämnes ej alls — en tjänarinna i
Stockholm har nyligen inom den högre medelklassen beräknats
»kosta», d. v. s. ha i samlad penninge- och naturainkomst,
omkring 800 kr., men tjänstfolk ingå öfver hufvud taget ej. Att
en hel del af de små inkomsttagarna måste vara personer som
tillhöra andras hushåll och alltså ej lefva på ett så litet belopp
som det taxerade, antydes heller icke, o. s. v.
Ännu mera betecknande äro emellertid slutsatserna, både de
som finnas och de som fattas. Efter en beräkning af antalet
inkomsttagare (yrkesutöfvare) under den i statistiken befintliga
inkomstgränsen 500 kr., hvilka enligt kalkylen skulle vara flera
än de som äro öfver den, slutar förf.: »fördelningens ojämnhet
är sålunda i verkligheten mycket större än tabellerna utvisa»
(s. 74). Detta låter på visst sätt säga sig; men då måste man
också tillägga, att under denna förutsättning utsikterna att
förbättra massans läge genom en ändrad fördelning äro högst
afsevärdt förminskade. Det framgår redan af förf:s siffror (s.72),
att inkomsttagarna mellan 500 och 1,000 kr. nu få 43 % af
hvad de skulle få vid en absolut jämn fördelning mellan de i
statistiken förekommande inkomsttagarna. Detta betyder, att
äfven om alla inkomsttagare öfver 1,000 kr. — d. v. s. bland
andra de flesta industriarbetare — sänktes till de förras nivå,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
