Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Malmfrågan. Af Herman Sundholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360 HERMAN SUNDHOLM
Malmexportens motståndare hafva fullkomligt förbisett den
själfklara satsen: Järnhandteringens utveckling är beroende på
jordens befolknings förmåga att konsumera järn, för hvilken
det måste finnas en begränsning uppåt. Då
tackjärnstillverkningen således har växt och ännu växer mycket hastigare än
jordens befolkning, måste däraf äfven följa, att ett
produktionsmaximum för tackjärn bör komma.
För att rätt bedöma denna fråga måste vi taga ännu en sak
i betraktande. Vi använda endast en relativt ringa del af
tackjärnet såsom sådant, nämligen såsom gjutjärn eller gjutgods.
Hufvudparten af järnet konsumeras i form af smidbart järn
eller stål, hvartill tackjärnet genom skilda metoder öfverföres.
Vid all förädlingsindustri erhålles en mindre kvantitet förädlad
vara än den använda råvaran. Så är gifvetvis äfven
förhållandet vid tackjärnets förvandling till smidbart järn eller stål,
men tillverkningssiffrorna visa ett helt annat förhållande. De
visa, att det tillverkas betydligt mera smidesjärn och stål än
den kvantitet tackjärn, som är afsedt därtill. Detta fenomen
berorpå användandet af skrot, af kasseradt järn, på hvad jag vill
kalla järnets cirkulation., hvilket förhållande blifvit mera allmänt
först under det sista decenniet. Tillverkningen af smidbart järn
och stål växer hastigare än tackjärnstillverkningen, hvilket
visar, att år ifrån år alltmera skrot användes, att vi stå endast
i början af järnets cirkulation. Så måste ock vara förhållandet,
ty ifrån de senaste åren, ifrån de betydliga
tackjärnstillverkningarnas tid, har ännu icke så mycket skrot kunnat
uppstå. När skrotet från denna tid kommer till användning, måste
det i hög grad inverka på tackjärnstillverkningen; och finnes
det verkligen en gräns uppåt för människans förmåga att
konsumera järn, måste ock tackjärnstillverkningen aftaga.
När detta kommer att inträffa, är ju omöjligt att förutsäga,
men genom att undersöka, hvartill järn har användts och
användes, finner man hvar konsumtionsökningen ligger; och då
bör man kunna se, om de af mig gjorda påståendena kunna
försvaras. Kunna de det, är redan mycket vunnet, ty då har
man erhållit ett fastare grepp på malmfrågan, öfverfört den
från en idealisk känslosak, hvilket den torde vara för det stora
flertalet af malmexportens vedersakare, till verkligheten och
erhållit en säkrare utgångspunkt för dess bedömande.
Innan jag öfvergår till förbrukningen af järn, vill jag nämna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
